Frågor och svar om avskogningsförordningen

Som företagare inom skogs- och träindustrin berörs du av avskogningsförordningen. Här är några vanliga frågor om vad förordningen innebär och hur du kan förbereda dig.

Vad är avskogningsförordningen?

Avskogningsförordningen (EUDR) har tillkommit för att förhindra avskogning och skogsförstörelse. Den omfattar följande råvaror och de produkter som tillverkas av dem: nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja, men också trä.

Produkter som har orsakat avskogning eller skogsförstörelse kommer inte få säljas inom EU eller exporteras från EU.

Hur relaterar avskogning respektive skogsförstörelse till svenskt skogsbruk?

Avskogning innebär omvandling av skog till jordbruksmark. Skogsförstörelse är omvandling av urskog till planterad skog eller omvandling av naturligt föryngrad skog till plantage. Merparten av den brukade skogen i Sverige räknas som planterad skog eller självföryngrad skog. Planterad skog har längre omloppstider och mer variation än plantageskogsbruk som har ett mer intensivt brukande med raka träd i raka rader. Planterad skog omfattas inte av några begränsningar i avskogningsförordningen, men det är förbjudet att omvandla urskog till planterad skog.

Generellt förekommer ingen avskogning eller skogsförstörelse i Sverige men det kan ändå uppstå situationer där detta kommer prövas rättsligt och där det också kan påvisas. Sådana situationer bör gå att undvika om implementeringen hanteras på ett bra sätt och definitionerna av exempelvis skogsförstörelse och underliggande skogstyper blir tillräckligt tydliga.

Hur ska syftet med avskogningsförordningen uppnås?

Syftet med avskogningsförordningen ska nås genom detaljerad spårbarhet och tillbörlig aktsamhet, due diligence, som innefattar riskbedömningar och riskminimering. Kraven gäller för alla företag i värdekedjan och ska följas upp av behöriga myndigheter och tullmyndigheter. Produkterna ska också följa relevant lagstiftning i produktionslandet.

Det är ännu inte tydligt exakt hur administrationen ska se ut, eller om administrationen är hanterbar för företag och myndigheter eftersom det ska gälla i globala värdekedjor för stora flöden av råvaror och produkter.

Hur kan företagare inom skogs- och träindustrin förbereda sig?

Ni måste ha system och rutiner för tillbörlig aktsamhet, spårbarhet och informationshantering på plats vid årsskiftet 2024/25. Detta är i första hand en administrativ och organisatorisk utmaning eftersom det är kort om tid och förutsättningarna fortfarande är otydliga.

Skapa en organisation i företaget som jobbar med frågan.
Ta del av förordningen samt beskrivningar från EU-kommissionen och Skogsstyrelsen. Följ det kontinuerliga implementeringsarbetet, bland annat genom Skogsindustrierna.
Fastställ om ert företag är SME och omfattas av vissa lättnader.
Fastställ om ert företag är verksamhetsutövare eller handlare.
Fundera över hur ni kan uppfylla informationskravet i artikel 9. Finns hela eller delar av informationen tillgänglig i nuvarande IT-system?
Kartlägg behov av kompletterande IT-lösningar för informationsflöden och sparande av information.
Gör en beskrivning av vilka möjliga risker för avskogning och skogsförstörelse som finns i företagets värdekedjor. Varifrån kommer träråvaran och finns det andra insatsvaror än träråvara som omfattas?
Kartlägg möjligheter att hantera riskerna.

Hur kan kraven på spårbarhet uppfyllas?

För svensk skogsråvara kan spårbarheten fram till industrigrind hanteras genom Biometrias Violsystem. Det pågår ett arbete med att utveckla Viol för att kunna hantera överföring av information och referensnummer mellan aktörerna i värdekedjan. Information ska registreras i EU:s informationssystem som ska samla intyg om tillbörlig aktsamhet inklusive koordinater för avverkningssplats. Informationssystemet skickar sedan tillbaka ett referensnummer som kan användas av kunden som i sin tur kan samla ihop alla ingående referensnummer och skapa ett nytt intyg i systemet. På så sätt lagras geokoordinaterna och kan granskas av kunder och myndigheter.

Utöver detta behövs också interna system för att spara viss information och skicka och ta emot information till och från informationssystemet samt att dela information med kunder.

Företagens rutin och system ska kunna granskas av myndigheter som Tullverket och Skogsstyrelsen, som är behörig myndighet i Sverige, men också av myndigheter i andra EU-länder.

Vad händer om kraven inte är uppfyllda?

Om inte kraven uppfylls får inte produkterna sättas på EU:s marknad eller exporteras. Material som har orsakat avskogning eller skogsförstörelse ska konfiskeras och så även relaterade inkomster. Böter på upp till fyra procent av årsomsättningen kan också utdelas. Medlemsstaterna är ansvariga för dessa sanktioner.

Om det inte går att urskilja det otillåtna materialet från övrigt material riskerar stora volymer material eller produkter drabbas av dessa sanktioner vilket kan få mycket stora konsekvenser för ett företag och en hel värdekedja. Den typen av orimliga konsekvenser kan förhoppningsvis undvikas med en pragmatisk tolkning och implementering.

Hur ser tidplanen ut för implementeringen?

29 juni 20023 trädde förordningen i kraft.
Under 2024 ska EU-kommissionen presentera en vägledning, ett informationssystem och genomföra en riskklassificering av medlemsländerna.
30 december 2024 börjar förordningen gälla och Timmerförordningen upphävs.
30 juni 2025 börjar förordningen gälla för mikroföretag och SMEs. För företag som använder träbaserade produkter i sin verksamhet gäller redan förordningen redan från och med den 30 december 2024 oavsett företagens storlek.
31 dec 2027 - fram till detta datum gäller Timmerförordningen för träprodukter producerade före 29 juni 2023 och satta på marknaden efter 30 dec 2024.

Vad behöver förtydligas av EU-kommissionen?

Det finns många utestående frågor. Skogsindustriernas arbetsgrupp har identifierat två övergripande frågor som måste besvaras av kommissionen:

Hur spårbarhetskravet kan uppfyllas i praktiken i komplexa värdekedjor där material blandas.
Vilka kriterier krävs för att uppfylla tillbörlig aktsamhet och dokumentation.

Utöver det finns oklarheter om hur konkurrenskänslig information ska kunna döljas i processen och hur en stor industri eller grossist ska kunna granska all data för inkommande produkter. Dessutom måste sanktionerna tillämpas på ett proportionerligt och rimligt sätt.

Hur arbetar Skogsindustrierna med frågan?

Skogsindustrierna har en arbetsgrupp som arbetar med tolkning av lagtexten och praktiska lösningar för branschens värdekedjor, och har en löpande diskussion med Biometria. Skogsindustrierna är också representerade med en expert i den svenska utredningen. Dessutom samverkar Skogsindustrierna med andra branscher och inom den europeiska skogsindustrin bland annat genom CEPI.