Så tycker Skogsindustrierna om EU:s avskogningsförordning

Foto: Mostphotos

Avskogningsförordningen, som ersätter EU:s timmerförordning, trädde i kraft i juni 2023. Efter kritik från berörda branscher gällande bristande förutsättningar för den praktiska implementeringen, har EU-kommissionen föreslagit att skjuta upp tillämpningen ett år, till den 30 december 2025. Förordningens syfte är att stoppa avskogning och skogsförstörelse kopplad till specifika råvaror och produkter. Främst gäller det jordbruksgrödor och boskap, men även trä- och fiberprodukter samt fasta biobränslen. Lagen gäller för de verksamhetsutövare (producenter) och handlare som placerar nämnda produkter på EU-marknaden eller exporterar dem från EU.

Enligt förordningen måste företag tillämpa så kallad “tillbörlig aktsamhet” (due diligence) när de tar fram sina produkter, för att undvika avskogning och skogsförstörelse. Denna tillämpning sker genom att samla in geolokaliseringsdata för råvaror och sedan analysera risken för avskogning. Företagen måste även skicka in en försäkran om tillbörlig aktsamhet till EU:s informationssystem där myndigheter och kunder kan granska informationen. EU:s informationssystem returnerar också ett referensnummer som skickas vidare till kunden.

Vad händer just nu?

Svårigheten att tolka och implementera lagen har lett till omfattande kritik från alla berörda branscher i alla delar av världen, med krav på att implementeringen ska fördröjas och att de faktiska problemen i förordningen måste hanteras. Samtidigt har EU-kommissionens aktiviteter för att stödja implementeringen har varit försenade, exempelvis gällande riskbedömning av länders förutsättningar att fullfölja förordningens krav samt det informationssystem där aktörer ska rapportera sina förklaringar om tillbörlig aktsamhet.

Därför var det välkommet att EU-kommissionen den 2 oktober gav besked om att man vill skjuta fram implementeringen av avskogningsförordningen med 12 månader. Detta innebär att de huvudsakliga bestämmelserna i förordningen i så fall börjar gälla från den 30 december 2025. Detta förslag är dock inte godkänt av parlamentet och medlemsstaterna ännu. Kommissionen föreslår också att de ska få mer tid för riskklassificeringen av länder, som ska vara färdig den 30 juni 2025 om det godkänns.

Samtidigt som det nya beskedet kom publicerade kommissionen även ett vägledningsdokument, Guidance on EU Deforestation Regulation, som ska stödja den kommande implementeringen. Även en uppdatering av ett frågor-och-svar-dokument publicerades.

Trots att implementeringen kan komma att skjutas fram råder det fortfarande oklarheter om hur förordningen ska fungera i praktiken. Den största osäkerheten gäller hur krav på spårbarhet ska uppfyllas när råvaran förädlas i industriella anläggningar.

Vad behöver berörda företag göra?

Skogsindustrierna anser att svenska företag behöver förbereda följande lösningar inför implementeringen av förordningen:

  • Övergripande system för tillbörlig aktsamhet som ska minimera risken att råvaran orsakat avskogning eller skogsförstörelse och säkerställa att relevanta lagar i produktionslandet följs. Systemet överlappar troligen med dagens system för certifiering och timmerförordningen. Riskbedömning och riskminimering behövs inte för svensk råvara om Sverige klassas som lågriskland.
  • System för att skicka in förklaring om tillbörlig aktsamhet för råvara i god tid innan någon åtgärd genomförs i skogen.
  • System för förklaring om tillbörlig aktsamhet för färdig produkt, inklusive en spårbarhetsmodell som kopplar ihop inkommande råvara med färdig produkt. Skogsindustrierna arbetar med att ta fram förslag på spårbarhetsmodeller, men väntar på förtydliganden från EU-kommissionen och myndigheter.
  • System för att spara relevant information. Dokumentation på att råvaran eller produkten sattes på marknaden innan 30 december 2024 om produkten eller råvaran ska användas i produkter som sätts på marknaden efter årsskiftet.
  • Vara tillgängliga för granskning av Skogsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för avskogningsförordningen. 

Frågor vi anser måste besvaras innan implementeringen kan slutföras:

  • Hur kan spårbarheten genom industrier och logistikanläggningar fungera? Skogsindustrierna arbetar med att ta fram praktiskt implementerbara lösningar.
  • Vilken information ska skickas till kunder utöver referensnummer? Mycket pekar på att geokoordinater inte behöver skickas vidare till kund och det har aviserats att EU:s informationssystem ska kunna dölja geokoordinaterna för kunder. Gällande dokumentation om laglighet kommer det vara orimligt att full dokumentation ska skickas med längs hela värdekedjan.
  • Hur begränsas ansvar och sanktioner till den verksamhetsutövare som faktiskt har brutit mot förordningen, samt till den faktiska volym råvara eller produkt som är otillåten? Det avgörs delvis av Skogsstyrelsen i en svensk kontext, men måste också förtydligas i kommissionens vägledning.
  • Kommer Sverige klassas som ett lågriskland? Det ska avgöras av kommissionen utifrån en analys från ett konsultbolag och inspel från medlemsstaterna.
  • Hur ser bedömningskriterierna för skogsförstörelse ut och vilka sanktioner kommer gälla i Sverige? Det bör definieras i den svenska utredningen.
  • Vad utgör relevant lagstiftning i Sverige och vilken dokumentation krävs? Det behöver avgöras i den svenska utredningen.