Råvaran bakom exempelvis vätskekartong och skrivpapper är massa. I Sverige tillverkas fyra olika typer av massa: mekanisk massa, kemisk massa, returfiber och dissolvingmassa. Hela 70 procent av den massa som produceras i Sverige tillverkas av integrerade massa- och pappersbruk som använder massan för egen produktion av papper och kartong.
Mekanisk massa till vätskekartong och hygienpapper
Mekanisk massa används bland annat till tidningspapper och journalpapper samt vissa typer av kartong som till exempel vätskekartong, och hygienpapper. Det framställs genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Vedutbytet för rena mekaniska massor är nästan 100 procent. Den vanligaste vedråvaran är gran men tall och viss lövved kan också användas. Stora mängder el går åt vid produktion av mekanisk massa, men nästan all förbrukad energi omvandlas till värme som i sin tur bland annat kan användas för att torka det färdiga papperet.
Kemisk massa till förpackningsmaterial och skrivpapper
Kemisk massa framställs genom att vedflis kokas. Kemikalierna i vätskan löser upp ligninet i veden, så att fibrerna friläggs. Kemisk massa ger ett starkare papper än mekanisk massa. Massan kan blekas med bibehållen styrka och får då goda egenskaper för tryck. Det används därför ofta till skriv- och tryckpapper men även till förpackningsmaterial och mjukpapper. Även vilken typ av ved som används påverkar papperets egenskaper. Barrved är långfibrig och ger ett starkt papper. Lövved har kortare fibrer och ger papperet goda tryckegenskaper. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa.
Matförpackningar i kartong är tillverkade av den förnybara råvaran trä med tillverkningsprocesser som är till 95 procent fossilfria.
Returfibrer till tunnare papperskvaliteter
Returfiber består av insamlat papper av olika kvaliteter, som först sorteras och befrias från oönskade material. För vissa produkter krävs att man först tar bort tryckfärg innan man kan göra nytt papper av det. Returfibrer används för tillverkning av tidningspapper, mjukpapper och vissa typer av kartong.
Tidningspapper görs till stor del av returfiber och används till dags- och kvällstidningar. Skriv- och tryckpapper, görs av färskfiber och kan både vara bestruket och obestruket. Bestruket papper har belagts med fyllnadsmedel för att förbättra papperets tryckegenskaper. Vanliga fyllnadsmedel är pigment i form av lera eller kalk. Det papper som produceras i Sverige kan delas in i grafiskt papper, kartong och mjukpapper. Grafiskt papper delas in i tidningspapper och skriv- och tryckpapper.
15 procent utgörs av returfiber
För att tillverka papper och kartong blandas vanligen olika sorters pappersmassor med varandra för att få fram olika egenskaper i produkten. Till största delen används nyfiber i den svenska produktionen på grund av att det mesta av produkterna går på export och återvinns i andra länder. Cirka 15 procent av den totala fiberförbrukningen vid papperstillverkning i Sverige utgörs av returfiber.
Kartong är ett klimatsmart val på många sätt. Idag så återvinns ca 80 procent av alla pappersförpackningar i EU och det är bra för, pappersfiber kan återanvändas upp till 7 gånger innan det slits ut. Läs mer om hur kartong är ett klimatsmart förpackningsmaterial
Skillnaden mellan papper och kartong
Steget från papper till kartong är inte stort. Det finns inga riktigt klara definitioner av hur kartongpapper skiljer sig från vanligt papper. Men det finns två kriterier som gäller i de flesta fall:
- ytvikten är oftast högre än 150 g/m2
- de flesta kartongprodukter är sammansatta av olika skikt
Kartong delas in i tre huvudgrupper:
- kartong
- förpackningspapper
- specialkartong
Mekanisk och kemisk fibrer i kartong
Två typer av fibrer används i kartong: kemiskt och mekaniskt behandlade fibrer. Mekaniska fibrer är korta och ger en kartong som är styv och har hög bulk. Med bulk menas att kartongen innehåller mycket luft och alltså inte är så fibertät. Kemiska fibrer är långa och flexibla och ger en kartong som är stark och kompakt.