Bioenergi kritiseras hårt just nu, trots att hållbar bioenergi spelar en viktig roll i omställningsarbetet. ”Att likställa alla biobränslen saknar vetenskaplig grund eftersom deras klimatpåverkan varierar”, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap.
I en cirkulär bioekonomi tas samhällets och industrins restprodukter till vara och blir råvara till bioenergi för elproduktion, värmeproduktion och fordonsbränsle. De senaste decennierna har Sverige minskat utsläppen av koldioxid och samtidigt ökat andelen förnybar energi. Bioenergi utgör just nu ungefär 37 procent av Sveriges totala energianvändning.
På senare tid har dock bioenergins klimatnytta ifrågasatts. Detta trots att det råder vetenskaplig konsensus kring att bioenergi, som producerats och används på ett hållbart sätt, definitivt är en del av klimatlösningen.
Ett argument som ofta hörts i debatten är att våra nordliga skogar lagrar stora mängder kol, och för att binda mer kol menar somliga debattörer att fler träd borde lämnas kvar längre i skogen.
Användningen av skoglig biomassa har förvisso ökat de senaste 100 åren, men det har också kolförråden i biomassa och mark gjort.
– Det beror bland annat på en ökad tillväxt i skogen genom aktivt skogsbruk, säger Skogsindustriernas sakkunnige i bioenergifrågor, Mårten Larsson, och fortsätter:
– Kolförlust genom skogsavverkning och trädens naturliga utsläpp har dessutom årligen varit mindre än upptaget av kol från atmosfären.
Biobränslens klimatpåverkan varierar
Men all bioenergi är inte hållbar och kanske är det därför som debatten ibland grumlas och känns svårbegriplig. Är det inte bättre att helt låta bli, om det nu finns risker? Klimathotet är ju överhängande, det är vi alla överens om. Dessutom är det är bråttom nu, det visade inte minst IPCC:s sjätte vetenskapliga utvärdering av klimatläget som blev offentlig under sommaren 2021.
– Men att likställa alla biobränslen saknar vetenskaplig grund eftersom deras klimatpåverkan varierar. Självklart frigörs koldioxid när man bränner biomassa, men storleken varierar mycket, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet.
– Man måste ha rätt systemperspektiv när man tittar på det här. Det är stor skillnad på biomassa från oljepalmer i Sydostasien och skogliga restprodukter i Sverige. De svenska systemen är klimatmässigt bra och här återplanterar vi skog. Substitutionseffekten, som uppstår när skogsbaserade produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning, spelar stor roll för den skogliga bioenergins klimatnytta, menar Mikael Karlsson.
Mikael Karlsson, Uppsala Universitet, och Mårten Larsson, Skogsindustrierna. Foto: Caroline Tönnies samt Björn Leijon.
Skogsindustrin viktig för bioenergins framtid
I Sverige är Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket överens om att Sverige och flera andra länder har goda möjligheter att öka tillgången på hållbart producerad bioenergi. Där spelar skogsindustrin en stor och viktig roll.
– Bioenergin görs i allt väsentligt av restprodukter från skogs- och trävaruindustrin. Det förekommer sällan att man plockar hela träd till bioenergiproduktion, säger Mikael Karlsson och fortsätter:
– Om vi sa nej till skogsbaserad bioenergi skulle mer grot lämnas kvar i skogen och utnötta tidningsfibrer skulle läggas på tipp.
Resultatet? Det skulle bildas precis lika mycket koldioxid som när vi nyttjar resterna som bioenergi.
Mikael Karlsson tror inte det minsta på att vi kommer att upphöra med tidningar, toalettpapper och kartonger till mjölk och ägg.
– Att tänka bort behovet av uppvärmning går heller inte, även om vi förstås behöver effektivisera och spara i alla system.
De system för biokraftvärme som vi byggt ut och har en infrastruktur för, lär finnas kvar länge.
– Jag har svårt att se att vi kommer börja värma hus med el igen inom överskådlig framtid, det verkar dumt. Bättre då att koppla infångning och lagring av koldioxid till bioenergin, sådan teknik är på gång idag.
Han är inte nöjd med hur det svenska skogsbruket bedrivs och har många gånger krävt ytterligare åtgärder för att värna den biologiska mångfalden.
– Det finns mycket att önska när det gäller naturvården i skogen. Men när vi har skyddat mångfalden, är skogsmarken en förnybar resurs som vi ska använda. Det är det inget snack om. Vi behöver bygga mer i trä men från både byggsektorn och annan produktion blir det brännbara restprodukter. Att inte använda de resurserna skulle vara ”hål i huvudet”.