Risk för dålig insyn i Kommissionens arbete kring SPI

Bild från seminariet den 3 februari. Från vänster Jessica Polfjärd, Europaparlamentariker (M), Tytti Peltonen, Vice President för Public Affairs på Metsä Group, Joaquim Nunes de Almeida, direktör på DG GROW och Anna Holmberg, chef för Skogsindustrins Brysselkontor som modererade webbinariet.

I mars kommer EU presentera sitt Initiativ för hållbara produkter (Sustainable Products Initiative, SPI), där ett antal principer för hållbara och cirkulära produkter kommer att definieras. Om detta handlade seminariet ”Sustainable Products Policy Initiative – What role for fibre-based packaging?" som nätverket Wood Be Better höll i början av februari.

En mängd EU-politiska initiativ som påverkar produkter från svensk skogsnäring är på gång. Kommissionens Initiativ för hållbara produkter, SPI, väntas i mars. Förslaget kommer att vara ett direktiv som definierar gemensamma horisontella aspekter, men därefter kommer kommissionen lägga fast produktspecifika delegerade akter. Detta kan leda till begränsade möjligheter till insyn i kommissionens arbete. Dessutom saknar den svenska skogsnäringen principen ”förnybarhet” i Kommissionens förteckning över principer för hållbarhet.

I ”Handlingsplanen för cirkulär ekonomi” från 2020 listas principer för cirkulära och hållbara produkter, såsom återvinningsbarhet, återanvändbarhet, hållbarhet, reparerbarhet och uppgraderingsbarhet. Men ”förnybarhet” ingår inte, vilket oroar skogsnäringen. Vilken råvara som används har betydelse för en produkts hållbarhet. Trä och träfibrer är förnybara material, som kan användas till allt från förpackningar till byggmaterial och kläder.

Vid ett webbseminarium, arrangerat av nätverket Wood Be Better med deltagare från EU-kommissionen, EU-parlamentet och industrin, visade det sig dock finnas en möjlighet att infoga fler principer för hållbarhet.

– Krav på förnybarhet kan inkluderas senare, om det ses som lämpligt för de produkter vi reglerar när det är dags för delegerade akter, sa Joaquim Nunes de Almeida, direktör på DG GROW, kommissionens generaldirektorat för inre marknad, industri, entreprenörskap samt små- och medelstora företag.

Vad innebär innitativet för hållbara produkter?

Initiativet för hållbara produkter kommer att vara ett direktiv som definierar gemensamma horisontella aspekter på hållbarhet och som gör det möjligt för kommissionen att senare lägga fast produktspecifika regler via delegerade akter, avslöjade Nunes de Almeida. Sådana akter utarbetas av kommissionen och innebär begränsad möjlighet för Europaparlamentet och ministerrådet att påverka.

– Vi tycker att det är mycket bättre att ha delegerade akter för specifika produkter som betyder något konkret för den aktuella sektorn, snarare än att försöka närma sig hållbarhet så brett att man bara får allmänna principer, sa Joaquim Nunes de Almeida.

82 procent återvinns idag

Mer än 82 procent av alla fiberbaserade förpackningar i unionen återvinns idag. Det är den högsta andelen återvunnit av något förpackningsmaterial.

Som en del av SPI kan det bli aktuellt att ställa krav på att viss del återvunnet innehåll införs i en produkt för att den ska anses hållbar. För fiberbaserade förpackningar kan detta äventyra ett redan väl fungerande återvinningssystem.

I norra Europa, med sina stora skogsresurser, tillverkas fiberbaserade förpackningar till största delen av färska fibrer. I andra delar av Europa med högre befolkningstäthet är återvunna fibrer istället den dominerande råvaran. Färska och återvunna fibrer är dock en del av samma stora industrisystem och kompletterar varandra

Kravet kan leda till ökade utsläpp

Ett krav på återvunnet innehåll för alla produkter skulle, för fiberbaserade förpackningar, kunna innebära att fibrer behöver transporteras långa sträckor istället för att användas där de produceras eller återvinns. Ökade kostnader, ökade utsläpp och sämre klimatnytta kan bli konsekvensen.

– Träfiber är en förnybar råvara i sig. Man behöver färsk fiber för att bibehålla kvaliteten och för att hålla igång återvinningssystemet, sa Tytti Peltonen, Vice President för Public Affairs på Metsä Group.

Betyder mer återvunnet innehåll alltid förbättrad hållbarhet?

Det är inte givet, enligt Anna Holmberg, direktör och chef för Skogsindustrins Brysselkontor, som modererade webbinariet:

– Ett obligatoriskt återvunnet innehåll kan vara ett bra policyverktyg för material som släpar i fråga om återvinningsgrad. Men det är det inte för fiberbaserade förpackningar, eftersom det skulle äventyra ett redan väl fungerande system.

Flexibilitet behövs

En tredje fråga av stor vikt är debatten om engångs- och återanvändningsbara produkter. Vilken är mest hållbar? Det korrekta svaret är att det beror på ett antal parametrar, till exempel råvaruanskaffning, antal användningar, transporter, behov av rengöring och återvinningsgrad. Här krävs det att man hittar en balans.

På frågan om hur man hittar rätt, svarade Joaquim Nunes de Almeida:

– Vi är överens om att flexibilitet behövs. Det är svårt att hitta den optimala balansen. Men vi ska tänka på att bara ska tillverka de förpackningar vi verkligen behöver.

Jessica Polfjärd, Europaparlamentariker (M), konstaterade att det råder mycket oenighet när det gäller att bedöma vad som är mest hållbart i det långa loppet.

– Det som är bäst för miljön, sa hon, är inte alltid vad man förväntar sig vid en första anblick och tillade:

– Man måste skilja på olika användningsområden, till exempel väga behovet av en bra förpackning för att kunna spara mat till nästa dag mot risken att behöva slänga mat i onödan eftersom den inte går att spara.

Se sändningen från Wood Be Better här.