Rödlistan misstolkas i skogsdebatten

Foto: Mostphotos

Rödlistan är en värdefull faktakälla men den misstolkas ofta i dagens skogsdebatt, menar Mats Hannerz och Per Simonsson. På uppdrag av Skogsindustrierna publicerade de under våren 2021 en rapport om den biologiska mångfalden i våra svenska skogar.

De båda rapportskrivarna är eniga, rödlistan behöver avdramatiseras. Siffror om rödlistade och hotade arter används ofta som ett mått på tillståndet för den biologiska mångfalden, men bakom siffrorna finns många nyanser som debatten inte tar hänsyn till.

– Vi får inte glömma att rödlistan lagt en grund för modernt naturvårdsarbete och Artdatabanken gör ett imponerande arbete med att sammanställa listan. Men uppgifterna om hotade arter och utdöenderisker misstolkas många gånger, säger Per Simonsson.

Han får medhåll av sin medförfattare;

– Arter klassas som hotade för att de riskerar att utrotas. Men trots att många skogslevande arter anses vara hotade är det få av dem  som har försvunnit från Sverige i modern tid. Det är en, möjligen upp till fem arter, där avverkning kan ha bidragit till försvinnandet, säger Mats Hannerz.

Rödlistan visar ovanliga och minskande arter, men många av de som klassas som skogslevande hotas inte av skogsbruk.

– Det finns cirka 25 000 skogslevande arter varav rödlistan innehåller drygt 700 hotade arter som anses bli starkt negativt påverkade av avverkning. Men många av dessa lever inte i den brukade skogen och är inte hotade av skogsbruket i sig, säger Per Simonsson och fortsätter;

– Dessutom är över hälften av de hotade arterna knutna till ädellövskog, som avverkas i mindre omfattning. Naturvårdsarbetet skulle tjäna på att visa vilka arter som verkligen hotas av det moderna skogsbruket.

Skogsbruket får skulden

Rödlistan sammanställs genom en komplicerad process där minskningstakt, utbredning och populationsstorlek ställs mot varandra. Det är Internationella naturvårdsunionen (IUCN) som fastställer kriterierna.

– Den processen rår vi inte på, men jag skulle önska att Artdatabanken tar fram en mer handfast lista också. En lista som visar vilka arter som är viktiga för just skogsbruket att jobba med, säger Per Simonsson.

Rödlistade arter används ofta som symboler för utdöende i debatten, men den symboliken bygger på en allt för enkelspårig dramaturgi, tycker Per Simonsson och Mats Hannerz.

– Flera av våra svenska arter är av naturen ovanliga, det är ett naturligt tillstånd. Populationerna varierar dessutom naturligt över tid, säger Per Simonsson.

Rödlistan innehåller också många vanliga arter som blir rödlistade för att deras bestånd har minskat. Som exempel nämner han björktrast och kråka. Inför 2020 års rödlista diskuterades också om älgen skulle bli rödlistad.

– Kråkan anses hotad av avverkning i rödlistan. Den är knappas att betraktas som en skogsart, men den och många andra arter på listan bidrar till att skogsbruket får skulden för att många arter är hotade, avslutar Per Simonsson.