EU:s taxonomi för hållbara finanser kör i diket

Normalt skogsbruk ska inte längre klassas som hållbart, enligt EU-kommissionens förslag till kriterier för vad som ska räknas som en hållbar grön investering. Skogsindustrierna anser att kommissionen har agerat självsvåldigt och det måste den svenska regeringen sätta stopp för. 

– Så här mycket makt över näringspolitiken kan inte EU:s medlemsstater släppa ifrån sig till EU-kommissionen. Det är inte hållbart att så omfattande lagstiftning utformas i helt interna processer inom kommissionen. Nu måste regeringen agera kraftfullt för att klimatnyttan som skapas av hållbart skogsbruk och skogens produkter premieras, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.  

EU:s kriterier för vad som ska räknas som en miljömässigt hållbar investering går under namnet taxonomin och ska locka privat kapital till gröna investeringar. Taxonomin kommer beröra skogsindustrin inom ett flertal områden, bland annat skogsbruk, energi, transporter och byggande. Kriterierna för två av totalt sex områden i taxonomin presenterades i mitten av november och är nu ute på remiss.  

Taxonomin bör lyfta klimatpositiva branscher 

 Det finns många problem med taxonomin och allra starkast reagerar jag på det som handlar om skogsbruk. Här har kommissionen självsvåldigt tagit bort dagens skogsbruk ur den expertrapport de har haft som utgångspunkt. Jag tolkar det som att de vill styra investeringar till omställningen av fossilintensiva branscher och det är både viktigt och bra. Men för våra företag, som redan baserar sin verksamhet på förnybar råvara och fossilfria processer, kommer det få stora negativa konsekvenser om de inte finns med i taxonomin. Det kommer påverka finanssektorns inställning till vår bransch,  men också annan lagstiftning, eftersom kommissionen plötsligt inför nya definitioner av hållbart skogsbruk, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.   

Magnus Berg är kritisk till ingångsvärdena i utformningen av taxonomin.  

– Det är givetvis positivt att EU vill styra investeringar till att skapa klimatnytta, men då borde de rimligen stimulera tillväxt även i de branscher som redan bidrar allra mest till minskade koldioxidutsläpp. Annars kommer taxonomin att straffa de som har gått före och redan ligger i framkant, vilket är helt fel signal att skicka om EU ska kunna ställa om till klimatneutralitet. Varje år bidrar svensk skogsnäring med klimatnytta som är nästan dubbelt så stor som de utsläpp Sverige rapporterar. Om något så borde EU stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade. 

Fakta – vad handlar det om? 

Med en taxonomiförordning vill EU styra mer kapital till investeringar i hållbara verksamheter. Förordningen ska därför garantera att Europas finanssektor får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar och verksamheter som ska få kallas hållbara. Förordningen antogs i våras. Nu utarbetar EU-kommissionen på egen hand de fortsatta detaljerna i så kallade delegerade akter. Förslaget presenterades fredag den 20 november och är nu ute på konsultation fram till den 18 december. Ett formellt beslut fattar EU-kommissionen senast 31 december. 

Skogsnäringens klimatnytta 

Den totala positiva klimateffekten av svensk skogsnäring är varje år omkring 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Då räknas såväl kolinlagring i skog och produkter som substitutionen av fossiltunga produkter in. Sätter man denna siffra i relation till att Sverige brukar rapportera in utsläpp av i snitt 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, så får man en uppfattning om skogsnäringens klimatnytta. Motsvarande beräkningar finns för klimateffekten av EU:s samlade skogsnäring. 

Källor 

Rapport: Skogsnäringens positiva klimateffekt

Study: Climate effect of the forest-based sector in the European Union