EU-kommissionen skärper klimatmålet

Men det kommer krävas mer än energiomställning

EU-kommissionen föreslår en skärpning av klimatmålet för 2030 till 55 procents utsläppsminskningar jämfört med 1990 och att 2030-målet ska in i klimatlagen. För att nå det behöver kommissionen räkna in klimatnyttan med att byta till förnybara, fossilfria material och till bioenergi.

– Svensk skogsindustri är positiv till EU:s ambitiösa klimatmål och vi noterade med glädje att Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, lyfte fram klimatnyttan med att bygga i trä i sitt linjetal den 16 september. Nu har kommissionen också presenterat underlaget till det reviderade målet och här har vi hittills inte hittat lika positiva tongångar till trä, säger Anna Holmberg, chef för Skogsindustriernas Brysselkontor.

Kommissionen har ett fortsatt starkt fokus på att vägen till målet är att ställa om energianvändningen.

– Det är viktigt men blir lite för ensidigt. För att nå målet måste EU-kommissionen även se den stora klimatnytta som ligger i att ersätta fossila material med förnybara. Inom bostäder och fastigheter lyfter kommissionen till exempel behovet av att minska energiförbrukningen när man egentligen behöver se till fastighetens totala klimatpåverkan. Den påverkas ju i hög grad av vilka material du väljer både vid renovering och vid nybyggnation, säger Anna Holmberg.

Missar klimatnyttan med förnybara material

Om kommissionen missar fördelarna med materialsubstitution innebär det att den europeiska skogsnäringen inte får fullt erkännande för dess stora positiva klimateffekt som enligt Cepi, Confederation of European Paper Industries, ligger på 806 miljoner ton koldioxidekvivalenter* per år.

– Tyvärr har kommissionen ett allt för stort fokus på att skogens främsta roll är att fånga upp koldioxid, det vill säga att fungera som sänka. Skogen har en minst lika viktig roll i att lagra kol i produkter och ersätta fossila material. Dessutom finns det risker med att ensidigt förlita sig på skogen som kolsänka, eftersom åldrande skog lättare skadas av till exempel skadeinsekter och stormar. Vi vet ju från svenska förhållanden att det är ett aktivt skogsbruk som är bäst för att hålla uppe kolsänkan, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.

Olyckligt att kommissionen tonar ner bioenergin

Tillbaka till energianvändningen, kommissionens hävstång för att nå klimatmålen. Kommissionen vill se mer förnybar energi, men tonar helt klart ner bioenergins roll.

– Kommissionen anger att hela träd inte bör användas till energi, vilket vi generellt håller med om. Men samtidigt visar det på en okunskap om hur skogsnäringens värdekedjor ser ut och fungerar. Det är främst sidoströmmar från Europas skogsbruk och skogsindustrier som går till energi. De stora värdena ligger i att producera råvara till att bygga hus och tillverka möbler, förpackningar, olika slags papper och textilier. Därtill är bioenergi en viktig restprodukt som samhället absolut bör använda till att producera el, värme och drivmedel. Utan bioenergi kommer vi öka vårt beroende av olja och kol och därmed våra koldioxidutsläpp, säger Mårten O Larsson, bioenergiansvarig på Skogsindustrierna.

En höjning av klimatmålet innebär att kommissionen nu ska in och skruva i alla de lagstiftningar som driver mot målet. För skogsnäringens sida innebär det förändringar i bland annat LULUCF, utsläppshandelssystemet EU ETS och Förnybartdirektivet. I det sistnämnda är EU-kommissionen tydlig med att man kommer föreslå reviderade hållbarhetskriterier för skoglig biomassa.

– Mot bakgrund av att nuvarande kriterier inte ens har hunnit implementeras i nationell lagstiftning, och att det senast tog närmare sju år att förhandla fram dem inom EU, anser vi att detta är ett olyckligt förslag. Det ger inte företagen möjligheter till långsiktig planering och försvårar beslut om investeringar i bioenergianläggningar. Dessutom måste medlemsstaternas självbestämmande över skogspolitiken även fortsatt respekteras, säger Mårten O Larsson.

* Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att de har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. Det gör det möjligt att jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem.