Förra veckan hade jag ett fantastiskt samtal. Jag blev uppringd av en person som representerar en av våra mer etablerade miljöorganisationer. Hen ville veta hur vi tänkte kring att vi gått ut och sagt att vi vill att regeringen skiljer artskyddet från fågelskyddet. Vi hade ett jättebra samtal där vi mot slutet av kunde konstatera att vi verkade ha en hel del gemensamma åsikter. Idag, på Internationella skogsdagen, har jag besökt Holmens kunskapsskog Likstammen för att prata skog, skogsbruk och naturhänsyn med riksdagspolitiker. Även i det här samtalet kan jag konstatera att det är mycket vi är överens om.
Den som har följt skogsdebatten på senare tid får lätt bilden att det råder avgrundsdjupa åsiktsskillnader mellan skogsnäringen och miljörörelsen. Min bild är den motsatta, det är mer som förenar än som skiljer oss åt. Det vi framförallt kan enas kring är att skogen har många värden som måste värnas.
Min förhoppning är att vi, med utgångspunkt i det som förenar oss, kan ha en diskussion kring hur vi brukar skogen så att vi tar tillvara alla dess värden. Vi har nämligen inte tid att bråka. Den senaste tidens händelser med Rysslands invasion av Ukraina har med all önskvärd tydlighet visat hur viktigt det är att Europa gör sig oberoende av rysk gas och olja och här är biomassa från skogen en viktig byggsten. Det innebär dock inte att vi ska börja odla skog för biobränsle. Det har vi aldrig gjort i Sverige och det kommer vi inte heller att göra.
Förra veckan besökte jag SCA:s sågverk Tunadal och fick återigen se hur SCA, precis som övriga sågverk, arbetar med att maximera sågutbytet. Varje millimeter räknas och sågklingor och processer trimmas för att ständigt säkerställa att så mycket som möjligt av stocken blir timmer som långsiktigt binder in koldioxid. Jag kunde också se med vilken precision som det sågspån som oundvikligen uppstår när man sågar togs om hand för att bli bränsle.
Det är så det fungerar, allt som går att såga och omvandla till timmer, används just som timmer. Allt annat vore ekonomiskt och klimatmässigt vansinne. Lika vansinnigt vore det att inte använda det som blir över. Det är det som blir förpackningar, hygienprodukter och biodrivmedel.
En farhåga som ofta lyfts är att om vi räddar klimatet genom att bruka skogen äventyrar vi den biologiska mångfalden i skogen. Det går inte att komma ifrån att när trakthygge infördes som metod så tog den biologiska mångfalden skada. Men vi har lärt oss på vägen. Idag är hyggena mindre, i snitt 3,6 hektar i riket. De senaste 30 åren har förutsättningarna för biologisk mångfald i de svenska skogarna förbättrats. Det går åt rätt håll. Det här innebär givetvis inte att vi är i mål. Vi ska fortsätta utveckla vårt miljöarbete och med största sannolikhet lyckas vi bäst vi om vi arbetar tillsammans.
Tillsammans är ett av de finaste ord jag vet och jag vill gärna fortsätta samtalet med alla som bryr sig om skog, om Sveriges välfärd, om klimatet och miljön.
