
Skogsnäringens forskningsagenda är en viktig pusselbit när Formas utformar utlysningar och bidrar till satsningar på EU-nivå. Det sade Formas generaldirektör Johan Kuylenstierna och seniora rådgivare Karin Perhans när de deltog i Forskningsagendans dag. Nu har Formas tagit fram en skogsstrategi som visar prioriteringarna framåt.
Formas generaldirektör Johan Kuylenstierna beskriver skogssektorns finansieringslandskap som komplext och berättar att Formas i en ny skogsstrategi prioriterar de ”svarta hål” där det knappt görs några satsningar idag. De handlar framför allt om skogssektorns långsiktiga utveckling, om samspelet mellan aktörer samt skogens många betydelser för människor.
Karin Perhans, senior rådgivare i skogliga frågor har lett arbetet med att ta fram strategin. Båda var på plats under Forskningsagendans dag som arrangerades av Skogsindustrierna.
– Sverige är ett världsledande innovationsland och det ska vi vara stolta över. Samtidigt måste vi påminna oss om att det inte bara är i tekniken utmaningarna bor, de finns också på olika nivåer i samhället. Jag tänker på hur policies och andra drivkrafter påverkar skogens långsiktiga utveckling men också på skogens betydelse för olika skogliga näringar och för människors hälsa och välbefinnande. För att undvika polarisering och bygga förståelse behöver forskningen bredd, säger Karin Perhans.
Nya forskningspolitiska satsningar på bioekonomin
Under dagen lyftes också Formas uppdrag i den senaste forskningspolitiska propositionen. Den rymmer satsningar på bioekonomin i form av ett nytt forsknings- och innovationsprogram och en tioårig forskarskola. Satsningarna får 25 miljoner kronor i år, och ökar sedan stegvis upp till 110 miljoner 2028.
– Propositionen visar att det är strategiskt viktigt att satsa på forskning- och innovation, trots omvärldsläget och stora resurskrävande samhällsutmaningar, säger Johan Kuylenstierna.
Karin Perhans reflekterar kring propositionens satsningar på bioekonomin:
– Vi ser framför allt en förstärkning av de mer styrda pengarna som är inriktade på den rådande industrins behov med fokus på bland annat ökad konkurrenskraft och bättre resurseffektivitet. Här saknar Formas de bredare perspektiven. En förstärkning av de mer nyfikenshetsdrivna utlysningarna behövs för att fånga upp djärva, banbrytande idéer som kan visa sig vara värdefulla för sektorn på sikt.
Formerna för uppdraget är inte satta än och kommer att utarbetas tillsammans med berörda industrier. Här är Skogsnäringens forskningsagenda användbar för Formas.
– Forskningsagendan är en viktig pusselbit för oss när vi utformar utlysningar och bidrar till satsningar på EU-nivå, som nu när EU utarbetar nästa ramprogram för forskning och innovation. Sedan har vi som statligt forskningsråd ett ansvar att göra strategiska satsningar som ser ännu längre och bredare, säger Karin Perhans.
Behövs både systemperspektiv och disciplinärt djup
Johan Kuylenstierna poängterar att sektorer och branscher behöver samarbeta för att snabba på omställningen mot cirkularitet och fossilfrihet. Han beskriver hur forskning och innovation inom skogen rör sig mellan två olika – och lika viktiga – delar:
– Skogsindustrin har en tung roll i den gröna omställningen, som kolsänka och med sitt produktutbud som har möjligheter att svara upp mot klimatomställningen och bidra med konkurrensfördelar globalt. Forskningen om skogen och dess många nyttor behöver utgå både från ett systemperspektiv och disciplinärt djup. Samtidigt som vi dyker ner i grundforskningen måste vi lyfta blicken och se vilka möjligheter och synergier som skapas när sektorer och olika perspektiv samverkar.