Så tycker Skogsindustrierna om miljömålsberedningens förslag

Flera av Miljömålsberedningens förslag innebär risker för tillgången till förnybar och fossilfri skogsråvara vilket får långtgående negativa konsekvenser för svensk sågverksindustri och välfärd, samtidigt som de är kontraproduktiva som klimatåtgärder. Skogsindustrierna ser att det saknas en tillräcklig helhetsanalys över de samhällsekonomiska effekterna av beredningens betänkande. Andra förslag kan dock bidra positivt till att öka tillväxten i skogen.

Miljömålsberedningens delbetänkande, presenterat 14 februari 2025, omfattar förslag för hur Sveriges ska kunna uppfylla åtaganden avseende naturvård och markanvändningssektorns upptag av växthusgaser.

Skogsindustrierna är kritiska till ineffektiva och kostsamma åtgärder som begränsar tillgången på förnybar råvara från skogen men ser positivt på förslag som främjar en högre skogstillväxt och bedömningar som understryker skogsråvarans klimatnytta. Vi uppmanar regeringen och riksdag att fokusera på de åtgärder som är mest kostnadseffektiva sett till dess nytta för klimatet och den biologiska mångfalden, och som samtidigt stärker den svenska skogsnäringens stora bidrag till klimatarbetet, tillväxt och välfärd. Hit hör bland annat satsningar på rådgivning till skogsägare om både tillväxt och naturvård.

Skogsindustrierna anser att:

Beredningens förslag om att teckna avtal med privata skogsägare för att förlänga omloppstiderna riskerar att avsevärt minska tillgången på förnybar råvara och därmed skogens samlade klimatnytta. Förslaget slår extra hårt mot sågverksindustrin, eftersom det är tillgången på avverkningsmogen skog som begränsas.
Även andra förslag om minskad gallring och ökad kolinlagring i skogen leder till minskad tillgången på råvara.
Skogsindustrierna bedömer att förslagen tillsammans minskar råvarutillgången med 5–6 procent: Det är en råvarumängd som, om den används i skogsnäringen, skapar sysselsättning för 7 200 personer och genererar ett förädlingsvärde på 8 miljarder kronor.
En helhetsanalys av de samhällsekonomiska effekterna behövs för att bedöma förslagens påverkan.
Skogsprodukters betydelse för kolinlagring och för att ersätta fossilintensiva produkter, dvs dess substitutionsnytta, bör tas med i Sveriges nationella klimatrapportering. Den kommande revidering av EU:s klimatmål till 2040 bör också kompletteras med skogsprodukters omfattande substitutionsnytta.
Det är välkommet att beredningen föreslår anslag för ökad gödsling samt att myndigheter ska genomföra rådgivningsinsatser mot skogsägare för ökat skogstillväxt.

Miljömålsberedningen

Miljömålsberedningen tillsattes 2010 och består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna samt experter och sakkunniga som har blivit utsedda av regeringen. Miljömålsberedningen ska bidra med underlag till regeringens strategiska och långsiktiga utveckling av arbetet för att nå de nationella miljömålen och uppdraget gäller tillsvidare. Syftet med Miljömålsberedningen är att nå en bred politisk samsyn inom prioriterade områden inom miljöpolitiken.

Miljömålsberedningen presenterade den 14 februari 2025 ett delbetänkande där de haft ett mycket brett uppdrag som till stor del rör implementering av EU-lagstiftningar. Beredningen har presenterat förslag och bedömningar om:

hur Sverige kan leva upp till åtaganden inom EU:s strategi för biologisk mångfald,
hur de svenska miljökvalitetsmålen kan nås,
beräkningsmetoder för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till EU,
en samlad strategi för hur Sverige ska nå åtaganden inom biologisk mångfald och LULUCF,
relevanta politiska avvägningar

Källa: Regeringen.se och Statens offentliga utredningar