Svensk papperspåse bäst för klimatet

Foto: Emil Nordin

Tvärtemot den nyhet som nyligen florerade i media visar en studie av IVL Svenska Miljöinstitutet att papperskassen är klimatvänligare än plastpåsen.En stor anledning är att pappret i den specifika studien produceras av förnybar energi. Men varför råder det så delade meningar om vilken påse som är mest hållbar?

Har du nyligen stått i en klädbutik och fått frågan om du verkligen vill ha en påse? Blev svaret ja fick du förmodligen betala några slantar för den också. Det är resultatet av en ny lag som engagerar handeln i att minska svenskarnas förbrukning av plastkassar. Våra kassars miljöpåverkan är ingen ny fråga och vilken som enligt forskningen är det mest miljövänliga alternativet är omtvistat. Är det plast- eller papperspåsen?

– Att jämföra produkterna är komplext, säger Håkan Stripple vid IVL Svenska Miljöinstitutet. För att få en riktig bild av deras inverkan på miljön krävs en livscykelanalys. Den går ut på att studera produkterna hela vägen från råvaruutvinning tills de slängs eller återvinns.  

När IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av BillerudKorsnäs 2015 gjorde just en livscykelanalys och jämförde fyra standardkassar visade det sig att papperskassen var överlägset bäst för klimatet. En plastkasse av återvunnen plast stod för mer än dubbelt så stort klimatavtryck som den ”vinnande” papperskassen. Bärkassarna som jämfördes var en papperskasse av nyfiber producerad av BillerudKorsnäs i Sverige (den placerade sig bäst), en av återvunnet papper från Europa (2:a plats), en av återvunnen plast från Europa (3:e plats) och en av bioplast producerad av rörsocker i Brasilien (4:e plats).

Studien nyanserar ett av de vanligaste argumenten mot papperskassen: att den orsakar mer klimatutsläpp än plast eftersom materialproduktionen är så resurskrävande. Det stämmer inte i nyfiberpåsens fall eftersom den precis som de flesta papper tillverkade i Sverige till mycket stor del produceras av förnybar energi.

– Det går åt förhållandevis mycket energi att producera nyfiberpappret men eftersom det huvudsakligen tillgodoses med förnybar energi blir klimatpåverkan låg, säger Håkan Stripple.

– Hade papperspåsen i stället tillverkats i ett land där man inte använder förnybar energi i samma utsträckning hade klimatpåverkan ökat. Avgörande är också vilken el som används för att producera påsarna. I Sverige används el från kärnkraft och vattenkraft som har låg klimatpåverkan, i Europa kommer elen oftare från fossila bränslen.

Ytterligare en faktor som kan påverka jämförelsen av pappers- och plastkassar är transporten. Bioplasten i IVL Svenska Miljöinstitutets studie transporterades hela vägen från Brasilien. Samtidigt är plastkassarna lättare och mindre skrymmande än papper och kan därmed transporteras effektivare.

– Vanligtvis står transporterna för en liten del av resultaten från en livscykelanalys och därför hade de inte så stort genomslag i vår studie, säger Håkan Stripple.

Den som börjar nysta i papper eller plast-frågan upptäcker snart att produkternas livscykler kan brytas ned i en rad olika faktorer, såsom produktion, transport och återvinning. Genom att titta närmare på var och en av dem är det lättare att förstå materialens för- och nackdelar och varför det är svårt att ge ett enkelt svar på vilken kasse som är ”bäst”. 

När tyska miljömyndigheten i en studie från 2012 jämförde olika plaster nyanserades bilden av den miljövänliga kassen ytterligare. Bioplast som framställs av bland annat sockerrör jämfördes med konventionell plast och miljömyndigheten kunde konstatera att biopåsarna inte gav någon miljöfördel. De tillverkas förvisso av förnybar råvara men när grödan odlas och bearbetas krävs bland annat gödsel- och bekämpningsmedel som påverkar miljön negativt.

Även det som händer i slutet av livscykeln, när pappers- eller plastkassen har använts klart, har betydelse för hur miljövänlig den är. Grundregeln är att alla kassar ska återvinnas. Eftersom plast till skillnad från papper inte är nedbrytbart är plastpartiklar i naturen ett stort problem i dag.

– Det här är en del av livscykelanalysen som är svårare att mäta till skillnad från exempelvis produktionen där vi kan ta fram siffror på koldioxidutsläppen, säger Helén Williams, doktor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. När vi studerar och jämför material måste vi hitta sätt att värdera hur de påverkar ekosystemet och inte bara klimatet.

En sak verkar dock alla eniga om: oavsett vilken påse man väljer ska den användas flitigt. Det får belägg i en studie av Storbritanniens motsvarighet till Naturvårdsverket som undersökte vilken påverkan de påsar som fanns i brittiska mataffärer 2006 hade på miljön. Oavsett vilken kasse man valde var nyckeln till minskad miljöpåverkan att använda den så många gånger som möjligt. Något som faktiskt innebär att var och en av oss kan bidra till minskad miljöpåverkan.

– För att bärkassen i plast från butik ska få samma miljöpåverkan som en soppåse på rulle måste den användas två gånger, exempelvis kan man bära hem mat med den och sedan använda den som soppåse. Papperspåsen bör också användas flera gånger, exempelvis för att ta saker till återvinningen där den till slut återvinns, säger Helén Williams. Jag har svårt att se att vi helt ska utesluta påsar, de fyller sin funktion.

Så vilken påse är bäst för miljön?

– Det är 10 000-kronorsfrågan, säger Håkan Stripple avslutningsvis. Vår studie ger en bra bild av läget just nu. Utifrån den kan man lugnt säga att papperspåsen kom mycket bra ut men den slår inte plasten i allt.

Källor

  • Konsumentföreningen Stockholm
  • Svensk handel
  • Naturvårdsverket
  • Deutsche Umweltbundesamt
  • A comparative LCA study of various concepts for shopping bags and cement sacks, IVL Svenska Miljöinstitutet.
  • Life cycle assessment of supermarket carrierbags: a review of the bags available in 2006, Environment Agency, GOV UK.

Text: Camilla Carlsson

Sammanfattning

Papperskassen är det mest klimatvänliga alternativet. Det visar en studie av IVL Svenska Miljöinstitutet som spräcker hål på påståendet att den orsakar mer klimatutsläpp än plastpåsen. En stor del av förklaringen är att den papperskasse som fick bäst resultat, precis som de flesta papper i Sverige, tillverkas av bioenergi. Med det sagt är svaret på vilken kasse som är bäst för miljön och klimatet komplext. Genom att studera kassarnas hela livscykel och sedan titta närmare på varje enskild del i cykeln (som produktion, användning och återvinning) får man en förståelse för de två materialens styrkor och svagheter.