EU:s ministrar tar steg i rätt riktning om skogen och klimatet

Foto: Björn Leijon / MostPhotos

Produkter och energi från skogen är avgörande för att nå målen i det klimatpaket som EU:s ministerråd tog ställning till i dagarna. EU:s energi- och miljöministrar tog chansen och förbättrade EU-kommissionen klimatförslag på en rad viktiga punkter, inte minst när det gäller medlemsländernas möjlighet att anpassa lagstiftningen till lokala förhållanden. Trots det finns en risk att förslagen begränsar användningen av hållbar bioenergi från skogen.

Förnybartdirektivet blir tydligare

Ministerrådets allmänna inriktning om Förnybartdirektivets bioenergiregler är i linje med kommissionens förslag, men förtydligar vikten av nationell anpassning utifrån lokala förhållanden och utifrån befintliga principer för hållbart skogsbruk. 

– Skoglig bioenergi är en angelägenhet för hela svenska samhället. Utan den kan vi varken värma våra hus eller nå klimatmålen. Det glädjer mig att ministerrådet öppnar för mer hänsyn till lokala och nationella förhållanden. Det gäller bland annat kriterier för avverkning, kaskadprincipen, och områden med hög biologisk mångfald, där bioenergi inte får tas ut, säger Mårten Larsson, ansvarig för bioenergifrågor på Skogsindustrierna.  

Han tar också upp flera farhågor. 

– Ministerrådet har tyvärr inte försvarat de befintliga, och nyligen implementerade, hållbarhetskriterierna som redan bedöms lösa utpekade risker för skoglig bioenergi. De nya kriterierna saknar en tydlig adderad nytta för klimatet och den biologiska mångfalden, men leder till onödiga begränsningar, ökad administrativ börda och kostnader för hållbar bioenergi från skogen. Det försenar klimatomställningen och ökar vårt beroende av ryskt olja och gas, säger Mårten Larsson. 

Viktiga steg för att stoppa global avskogning

Ministerrådet har också tagit ställning till EU-kommissionens förslag om avskogningsfria produkter, med syftet att förbjuda försäljning av alla produkter som bidrar till avskogning.

Avskogning innebär att skog avverkas utan att det planteras nya träd på samma plats. Ibland används ytan till att bygga bostadshus eller vägar. Men oftast är det efterfrågan på livsmedel som soja, kött och palmolja som gör att man väljer att omvandla marken till jordbruksmark. Det är främst länder i Sydasien, Afrika, Syd- och Centralamerika som avskogning är ett problem. I EU har skogen istället växt med nästan 10 procent de senaste 30 åren.

– Vi välkomnar det rekordsnabba avtalet och stödjer självfallet ambitionen att stävja global avskogning. Rådet har dessutom gjort kommissionens förslag bättre genom att förtydliga och konkretisera ett antal viktiga koncept, som exempelvis ”skogsförstörelse”. Vi hoppas att det leder till bättre rättssäkerhet för skogsnäringen. Förslaget är dock omfattande och på sina håll fortfarande vagt. Frågor kvarstår om hur det ska genomföras och vilka effekterna blir. Det bör klargöras under lagstiftningsprocessen framöver, säger Emma Berglund, talesperson i internationella skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Målet för kolsänkan blir svårt att nå

Ministerrådet föreslår att kolsänkan i EU ska öka med omkring 15 procent till 2030, och är därmed överens med både kommissionen och EU-parlamentet.

– I rådets beslut klargörs hur medlemsländerna ska räkna på sina kolsänkemål. Det är viktigt och efterlängtat. För svensk del verkar målet inte längre helt oöverstigligt. Dessutom får medlemsländerna större möjlighet att välja sin egen väg mot att nå målen, säger Emma Berglund.

Orosmoln hänger kvar över förslaget

– Kolsänkemålet blir fortfarande svårt att nå. I värsta fall måste vi minska uttaget från skogen och leverera färre förnybara produkter som kan ersätta fossila alternativ. Det skulle skada klimatet och göra oss mer beroende av rysk olja och gas. I de avslutande förhandlingarna är det viktigt att se till att LULUCF-förordningen inte leder till att vi i Sverige måste minska uttaget från skogen, avslutar Emma Berglund.

Föregångare straffas i rådets förslag om utsläppshandeln

Ministerrådet vill stoppa fri tilldelning av utsläppsrätter till de anläggningar som till största del använder bioenergi i sin energiförsörjning. Det är i linje med kommissionens förslag om att införa en gräns på 95 procent för biomassa, där anläggningar som överskrider gränsen inte längre omfattas av utsläppshandeln.   

– Det är ett olyckligt beslut. Att minska fossila utsläpp ska belönas. Föregångare som enbart använder biomassa i sin produktion bör fortsatt inkluderas i utsläppshandeln. Biobränslen ska inte diskrimineras jämfört med andra teknologier som elektrifiering och vätgas, säger Johan Bruce, ansvarig för energifrågor på Skogsindustrierna.