Reduktionspliktsnivåerna saknar tillräcklig konsekvensanalys

bränsleråvara på grön bakgrund

Transportsektorns klimatomställning måste påskyndas och samtidigt måste konsekvenserna vägas in. Reduktionsplikten kan enligt Skogsindustriernas bedömning ge ett fördubblat pris på diesel till 2030 och därmed konsekvenser på många politikområden.  

I Sverige står transportsektorn för uppemot en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Enligt riksdagens mål ska transportsektorn senast 2030 ha reducerat sina klimatutsläpp med 70 procent, bland annat med hjälp av reduktionsplikten. I dag är reduktionsnivåerna 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel. Regeringen och samarbetspartierna har aviserat att de vill höja ambitionsnivån för reduktionsplikten dramatiskt. Till 2030 ska Sverige vara uppe i 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.  

Skogsindustrierna ställer sig bakom etappmålet i transportsektorn samt att reduktionsplikten är ett bra styrmedel för att öka andelen förnybar energi i transportsektorn. Skogsnäringen vill och kan också bidra till detta på flera olika sätt. Bland annat genom produktion av biodrivmedel.  

Skogsindustrierna anser dock att reduktionspliktens nivåer har fastställts utan tillräcklig konsekvensanalys. Det gäller i första hand hur reduktionsplikten påverkar transportkostnader som i sin tur påverkar konkurrenskraften för näringsliv och gröna näringar samt det övergripande klimatmålet. Senast till nästa kontrollstation år 2022 behövs följande två utredningar för att belysa vad som är nödvändiga och rimliga reduktionsnivåer.  

En utredning om vilken kombination av styrmedel och åtgärder som behövs för att nå etappmålet för transportsektorn med minsta möjliga negativa påverkan på samhällsekonomi, internationell konkurrenskraft och det övergripande målet för transportpolitiken, samt hur reduktionsplikten på ett balanserat och kostnadseffektivt sätt kan bidra till etappmålet.  

En utredning om hur olika reduktionspliktskurvor för bensin och diesel kan uppfyllas i verkligheten utifrån drivmedelsstandarder och tillgång på ”rätt sorts biodrivmedel”, samt vad kostnaden blir och hur stora konsekvenser det får för transportsystem, samhällsekonomi, internationell konkurrenskraft, bioekonomins utveckling, svensk biodrivmedelsproduktion och det övergripande klimatmålet. Utredningen bör också beröra hur beskattningen av drivmedel kan justeras efter hand som andelen fossilt kol minskar och även hur justerad beskattning kan dämpa prisökningen på drivmedel som reduktionsplikten medför.