Svenska forskare kritiska till LULUCF

EU-kommissionen vill reglera skogsbruket för att fler träd ska lämnas kvar i skogen. Vi har talat med tre forskare som, oberoende av varandra, är mycket kritiska till förslaget.

Flera av förslagen i EU-kommissionens nya klimatpaket har väckt stor debatt. Ett av förslagen innebär betydande förändringar av den förordning som hanterar markanvändning inom EU (LULUCF). Här ökar kommissionen fokus på skogen som kolsänka.

Till 2030 föreslås att Europas mark och skogar ska binda in 15% mer koldioxid än idag och från och med 2031 ska målet skärpas ytterligare.

Tomas Lundmark, Professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU, är kritisk till att EU-kommissionen nu börjat detaljstyra skogsfrågorna i unionen, men han är inte förvånad.

– Sverige har hela tiden hävdat att vi bestämmer själva, men inte märkt hur andra politikområden inom EU börjat påverka även skogen, där har vi inte varit aktiva, säger han.

Förändringarna i LULUCF ser han bland annat som ett uttryck för att unionen inte litar på markägarna.

– Markanvändningssektorn är den enda kompletterade åtgärden i klimatpaketet, och det är ett jävla problem faktiskt.

”Sverige har kollager i världsklass”

Även Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk, ser problem med att EU-kommissionen blandar sig i skogspolitiken på nationell nivå. Han är i synnerhet bekymrad över det nationella kvotsystemet för kolinlagring som gör att Sverige är det medlemsland som måste spara allra mest skog.

– Sverige har haft 100 år av kraftig nettotillväxt i skogen, vi har redan kollager i världsklass, säger han.

Att Sverige ska tvingas öka skoglig kolinlagring med ytterligare 15% är svårt, och orättvist menar han.

– Springer du redan på världsrekordtider är det svårt att förbättra sig med 15%. Har du istället suttit i soffan hela ditt liv och plötsligt börjar träna, ja då är en femtonprocentig kapacitetsökning inte särskilt svår att nå.

Rolf Björheden menar att en ökad kolsänka i svenska skogar inte skulle gynna klimatet.

– Men om man däremot kan få exempelvis Italien, Spanien eller länderna på Balkan att göra den omställning som vi redan gjort, ja då skulle det ge en stor effekt för miljön, säger han.

Lyft skogens ekonomiska värden

Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, har också följt den allt mer hårdnande debatten om skogen som kolsänka.

– Den är väldigt obalanserad, tycker jag. Vissa delar av den gröna sidan dominerar och man kan få uppfattningen att skogens enda värden är miljö-och klimatnytta. Så är det självklart inte.

Som ekonom är Brännlund självfallet extra intresserad av skogens ekonomiska värden, som han menar i sin tur kan ha effekter på klimatet.

– Skogen gör nytta också genom att göra det möjligt för oss att producera sådant vi behöver, som papper, möbler och hus. Diskussionen behöver balanseras så att de värdena kommer fram mer tydligt och tas med i kalkylen, säger han.

Rolf Björheden tycker att den del av miljörörelsen som nu förespråkar mer orörd skog, sviker klimatpolitiken.

– Miljörörelsen måste vakna upp och sätta sin prioritetslista mot de verkligt stora problemen, säger han.

– Det innebär att klimatet, biodiversiteten och en hållbar välfärd för en växande befolkning måste lösas tillsammans.

Skogsbruk orsakar inte klimatkris

Argumentet att låta skogen stå för klimatets skull, är kontraproduktivt menar Björheden.

– De flesta någorlunda balanserade forskare är eniga om det. Det är inte på grund av skogsbruk och avskogning vi har klimatkris. Det är utsläppen av fossil koldioxid som är det stora problemet, säger han och fortsätter;

– Avskogning är verkligen inte bra, men i Sverige har vi inte haft någon sådan. Utvecklingen har i över hundra år istället gått mot större arealer, högre volym, och det är möjligheten att bruka skogen som varit drivkraften bakom det.

– Ur ett samhällsperspektiv är det inte rätt att sluta bruka skogen, säger han.

Skogen är nämligen inte en särskilt stabil kolsänka.

– Den når snabbt ett jämviktstillstånd där den släpper ut lika mycket som den binder in, därefter dör den och koldioxiden frigörs i den processen, säger Björnheden och fortsätter;

– Att nyttja skogen har en mer positiv effekt än att låta den stå. Skogsprodukter minskar behovet av fossilt kol. Maximerad nettotillväxt med stabilt eller ökande virkesförråd, och produkter som minskar behovet av fossilt kol ger störst klimateffekt.

Öka ambitionerna i skogsbruket

Tomas Lundmark ser den nuvarande utvecklingen mot ökade kolsänkor som en återvändsgränd, åtgärden är inte förankrad i verkligheten.

– Nu råkar vi bli allt fler människor på jorden, det finns inte en enda prognos som pekar åt andra hållet. Om vi inte ska utveckla miljöfrågan med tillbakagång så måste vi tänka annorlunda, bli ekomodernister, säger han.

En av hans hjärtefrågor, apropå nytänk och ekomodernism, är den om ökad tillväxt i skogen. Om våra skogar växer fortare, mycket fortare, kan vi spara mer i skogen samtidigt som vi kan ta ut mer råvara till energi och produkter.

– På kort sikt behöver vi gödsla våra skogar, men det handlar också om att öka ambitionerna i skogsbruket, aldrig misslyckas med återbeskogning, ta fram rätt plantor och inte lämna ett enda misslyckat hygge efteross.

Rolf Björheden ser även han att framtiden för skogsbruket bygger på hållbart brukande. Han uppmanar därför EU-kommissionen att våga ta in nya variabler i sitt sätt att se på klimatarbete.

– EU borde titta på substitutionseffekten istället för kollagren i skogen. Idag är EU nästan negativ till användningen av skogliga produkter. Man där missar manverkligen chansen att gå in och premiera övergång från produkter baserade på fossila kollager till till biogent recirkulerande kol, säger han.