"EU missar skogens klimatnytta"

EU-kommissionen föreslår att Sverige ska ta ett ännu större ansvar för Europas kolinlagring. Förslaget riskerar, tvärtemot sitt syfte, att kraftigt bromsa Sveriges klimatarbete. "En orörd skog kommer ju en dag att upphöra att vara en kolsänka", säger Emma Berglund, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

Snart ska EU-kommissionens förslag till skärpt lagstiftning för att nå klimatmålen förhandlas. Flera av förslagen berör skogen och skogsnäringen. I EU:s skogsstrategi, som väckt starka reaktioner i många EU-länder, tydliggör kommissionen hur man ser på skogen. Av den framgår också att komissionen önskar ta en mer aktiv roll i hur den ska brukas.
 
Syftet med den nya strategin är snabba på omställningen och höja tempot i unionens gemensamma klimatarbete. Dessvärre kommer de slå i precis motsatt riktning, bland annat för de skogliga medlemsländerna, menar branschorganisationen Skogsindustrierna.
 
Kommissionens samtliga förslag utgår nämligen ifrån att skogens absolut främsta funktion är att utgöra en kolsänka.
 
– Men skogsnäringens stora bidrag till klimatomställningen just nu är ju produktionen av förnybar, biobaserad råvara, säger Emma Berglund, Skogsdirektör på Skogsindustrierna.
 

LULUCF ökar kraven på Sverige

Ett av de förslag som kommissionen presenterat är en revidering av LULUCF-förordningen (Land Use, Land Use Change and Forestry), det regelverk som styr utsläpp och upptag av koldioxidkopplade till skog och mark. Förordningen tar sikte på kolförrådsförändringar och här föreslår kommissionen nationella mål för ökad kolinlagring.
 
Blir förslagen verklighet förväntas Sverige stå för unionens absolut största kolsänka i skog och mark. Den ska öka med omkring 30 procent till 2030. Från dagens ca 37 miljoner ton till 47 miljoner ton, menar EU-kommissionen.
 
En 30 procentig ökning av den svenska kolsänkan skulle innebära 15 procents minskat uttag av skogsråvara.
 
– Det skulle vara förödande för klimatet. Den koldioxid som binds i de växande träden lagras ju vidare i produkter som vi behöver i vår vardag, produkter som gör det möjligt för oss att minska användandet av fossila alternativ, säger Emma Berglund.
 

Trävaror stoppar koldioxidutsläpp

Tack vare att vi idag använder trävaror, fiberbaserade produkter och förnybar energi från den svenska skogen - istället för motsvarande produkter av olja och kol - kan 42 miljoner ton koldioxidstanna i marken. En minskning av uttaget från den svenska skogen med föreslagna 15 procent skulle därför innebära att cirka sex miljoner ton extra koldioxid skulle släppas ut i atmosfären.
 
– Den beräkningen bygger på antagandet att skogsbaserade produkter ersätts med fossila produkter vilket är rimligt att anta att de gör, säger Emma Berglund.
 
– Vi människor kommer ju fortfarande behöva hus, förpackningar, kläder och hygienprodukter. Emma Berglund menar att produkter och energi från skogen är precis lika centrala i klimatarbetet som stora och växande skogsbestånd.
 
Tack vare långsiktiga investeringar i svenskt skogsbruk har både mängden virke och tillväxten i Sveriges skogar fördubblats de senaste 100 åren.
 
Ökningen motsvarar två miljarder ton koldioxid, vilket är lika mycket som 40 års totala utsläpp från Sverige på nuvarande nivå. Lagret av kol i den svenska skogen är idag mycket stort.
 
– Det är just det aktiva skogsbruket som är garanten både för kollagret och skogens tillväxt, säger Emma Berglund.
 

Oansvarigt lagstifta om kollager

IPCC:s rapport om markanvändning slår fast att vi, genom att bruka skogen hållbart, kan bibehålla dess förmåga att ta upp mer koldioxid från atmosfären än vad den avger.
 
– Med den vetskapen menar vi att det är oansvarigt att lagstifta för att ensidigt bygga upp ännu större kollager i den svenska skogen, säger Emma Berglund.
 
EU-kommissionens förslag om att långsiktigt lagra stora mängder kol i skogen är både kortsiktig och riskabelt menar Skogsindustrierna.
 
– En orörd skog kommer ju en dag att upphöra att vara en kolsänka. Den växer klart och när den till sist dör och bryts ner släpps koldioxiden ut igen, säger Emma Berglund.
 
Eftersom en orörd skog också är utsatt för ökade risker att drabbas av stormar, bränder och skadeinsekter menar Skogsindustrierna att ett säkrare ställe att lagra kol är att låta den stanna undermarken, det vill säga att minska användningen av fossila råvaror.
 
 

Skogsindustriernas ståndpunkter kring revisionen av LULUCF

  • Vi löser inte den globala klimatkrisen genom att minska användningen av förnybar svensk skog.
  • Det kommer inte vara möjligt att minska de fossila utsläppen om tillgången på förnybar råvara minskar.
  • Om skogsbruket i Sverige begränsas kommer de produkter som idag framställs av trä från hållbart brukade skogar ersättas av produkter med fossila råvaror eller av skog från andra kontinenter. Det är inte långsiktigt hållbart.
  • Världen behöver en mer effektiv och hållbar användning av naturresurser, men vi klarar oss inte utan dem.
  • EU ska inte inskränka ländernas möjligheter att besluta om användandet av egna naturresurser.
  • Svensk skog ska inte lämnas orörd för att kompensera för andra länders och sektorers fortsatta fossila utsläpp.
  • Fossilfria produkter från skogen möjliggör ett fortsatt välstånd utan att samtidigt inteckna framtida generationers välfärd.