Om skogsbruk

Frågor och svar

Hur går skogsbruk i Sverige till? 

En majoritet av Sveriges skogsägare bedriver ett så kallat trakthyggesbruk. Det har en cykel på 60–120 år, längre tid ju längre norr ut. Det börjar med att skogsägaren planterar skog, för att sedan röja och gallra runt de växande träden. Vid sidan av plantering sker också en naturlig självsådd av framför allt olika lövträd. En del av de naturligt föryngrade träden kommer att ingå i den uppvuxna skogen. 

För den biologiska mångfalden, och för att skapa foder åt vilt är skogsbruket extra intresserade av att spara rönn, asp, sälj och ek. När det är dags att slutavverka tas merparten av alla träd i beståndet ner vid ett och samma tillfälle. En hel del träd, oftast runt elva procent av arealen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och för att skapa variation. Sedan är det dags att plantera nya träd, cykeln fortsätter. Nu med de sparade träden som en del av den nya skogen.

Vad har vi för lagar som reglerar skogsbruket?  

Det svenska skogsbruket styrs i första hand av Skogsvårdslagen. Fram till 1993 var det primära syftet med lagen att säkra en uthållig virkesproduktion. Det tydliga fokuset på virkesproduktion resulterade i att den biologiska mångfalden tog skada. Dagens skogsvårdslag lyfter flera värden – såväl produktion som biologisk mångfald och dessutom andra allmänna intressen som till exempel värden för rekreation och friluftsliv. 

Vid sidan av Skogsvårdslagen styr även vissa bestämmelser i miljöbalken hur skogsbruk får bedrivas. 

Varför är det så mycket debatt om skogsbruket just nu? 

Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser. 

Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan.