
Hur går skogsbruk i Sverige till?
En majoritet av Sveriges skogsägare bedriver ett så kallat trakthyggesbruk. Det har en cykel på 60–120 år, längre tid ju längre norr ut. Det börjar med att skogsägaren planterar skog, för att sedan röja och gallra runt de växande träden. Vid sidan av plantering sker också en naturlig självsådd av framför allt olika lövträd. En del av de naturligt föryngrade träden kommer att ingå i den uppvuxna skogen.
För den biologiska mångfalden, och för att skapa foder åt vilt är skogsbruket extra intresserade av att spara rönn, asp, sälj och ek. När det är dags att slutavverka tas merparten av alla träd i beståndet ner vid ett och samma tillfälle. En hel del träd, oftast runt elva procent av arealen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och för att skapa variation. Sedan är det dags att plantera nya träd, cykeln fortsätter. Nu med de sparade träden som en del av den nya skogen.
Vad har vi för lagar som reglerar skogsbruket?
Det svenska skogsbruket styrs i första hand av Skogsvårdslagen. Fram till 1993 var det primära syftet med lagen att säkra en uthållig virkesproduktion. Det tydliga fokuset på virkesproduktion resulterade i att den biologiska mångfalden tog skada. Dagens skogsvårdslag lyfter flera värden – såväl produktion som biologisk mångfald och dessutom andra allmänna intressen som till exempel värden för rekreation och friluftsliv.
Vid sidan av Skogsvårdslagen styr även vissa bestämmelser i miljöbalken hur skogsbruk får bedrivas.
Vad är ett hållbart skogsbruk?
Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas.”
Den här definitionen av hållbart skogsbruk har både FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO och det paneuropeiska skogssamarbetet Forest Europe ställt sig bakom. Definitionen tar sin utgångspunkt i Agenda 2030.
Finns det plantage i Sverige?
Plantageskogsbruk förknippas ofta med intensivt skötta skogar med väldigt korta omloppstider, bestående av planterade träd av samma trädslag i raka rader. På ett liknande sätt kan också delar av den unga skogen som planteras i Sverige se ut, i så måtto att det planterade träslaget dominerar bilden de första åren.
Omloppstiden på våra breddgrader är emellertid lång. Våra skogar växer långsamt och det handlar ofta om cykler från 60 till 120 år beroende på var i landet man befinner sig. Under denna tid, oftast redan efter något eller några år, växer många självsådda träd av olika trädslag och andra arter in i beståndet vilket ger en mer varierad skog.
Vid skörd lämnas också en hel del träd och skogsdungar kvar och blir en del av det nya beståndet och bidrar till att den nya skogen får viktiga inslag av äldre träd. Hyggen kan erbjuda en variationsrik miljö med kvarlämnad underväxt, mindre trädgrupper, äldre träd, döda träd samt kantzoner. Ofta är tillgången på substrat för insekter särskilt hög på hygget under de första fem – tio åren.
Så även om en planterad skog i Sverige i sina unga år på vissa marker kan ha vissa visuella likheter med ett plantageskogsbruk så är det inte plantager enligt vedertagen definition.
Läs mer om definitionen av plantageskogsbruk här.
Varför är det så mycket debatt om skogsbruket just nu?
Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser.
Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan.