Biodrivmedel från skogen behövs för att klara målen

Foto: Emelie Asplund

Johanna Mossberg, du är fokusområdesledare för området fossilfria transporter på Rise samt adjungerad senior lektor på LTU. Varför ska vi göra biodrivmedel av skogens restprodukter? – Det behövs för att klara klimatmålen.

Drivmedelsanvändningen för svensk väg­trafik har i dag en energiförbrukning på cirka 90 TWh/år. Enbart skogens restprodukter har en potential att på kort sikt täcka upp till 20–30 TWh och på längre sikt upp mot det dubbla, en skattning baserad på rapporten Perspektiv på svenska förnybara drivmedel. Här finns stora möjligheter!

Vilka tekniker är i fokus när det kommer till att framställa biodrivmedel av skogens restprodukter?

– Förenklat forskas det på tre teknikspår där syftet är att skala upp teknikerna, demonstrera dem och göra dem mer kostnadseffektiva. Det första är termokemisk omvandling som handlar om hur man med temperatur och tryck omvandlar biomassa till syntesgas eller bioolja som det sedan går att göra biodrivmedel av. Det andra spåret kallas sockerplattformen och innebär att man med biokemiska processer utvinner sockret ur cellulosan. Därefter förädlas sockret till alkoholer som etanol. Sedan har vi ligninspåret som exempelvis där lignin separeras ur massaproduktionens restprodukter, blir till bioolja och sedan uppgraderas till olika biodrivmedel.

Vilka slags bränslen blir det till slut?

– Antingen biodrivmedel som är kemiskt lika de fossila, så kallade drop-in, och som framställs i en liknande raffinaderimiljö. De kan användas i befintlig fordonsflotta och infrastruktur. Sedan har vi de så kallade höginblandade biodriv­medlen som tillverkas med mer effektiva omvandlingsprocesser. Slutprodukterna blir exempelvis etanol, metanol och biogas. Här går det att utvinna mer ur råvaran, men de här drivmedlen kräver anpassningar av fordon och infrastruktur.

Så vilka biodrivmedel ska vi satsa på?

– Båda! För att öka omställningstakten i nutid är det jätteviktigt att vi har biodriv­medel som fungerar i dagens fordon. Majoriteten av våra fordon kommer fortfarande att ha förbränningsmotorer 2030. Ser vi däremot längre fram kommer tillgången på biomassa antagligen vara begränsad på grund av ökad efterfrågan. För att då få ut så mycket som möjligt av den blir de mer effektiva biodrivmedlen viktiga. Vid det laget har fordon och infrastruktur hunnit anpassas till de höginblandade biodrivmedlen.