Mer råvara till den växande bioekonomin

En utmaning för en växande bioekonomi, där marknaden efterfrågar biobaserade alternativ till fossila, är den parallella utvecklingen med ökade naturvårdsavsättningar.

Det har lett till att en allt mindre del av den svenska skogsmarken brukas.

– För att skogen ska göra klimatnytta på kort och lång sikt är ett aktivt brukande den bästa strategin. Kolsänkan i skogen är givetvis viktig, men om skogen enbart ska ses som kolsänka får vi inga material som kan ersätta de fossila, vilket ger sämre klimatnytta totalt sett, säger Peter Holmgren, tidigare general­direktör för CIFOR, en internationell organisation för skogsforskning.

Marknadens ökade efterfråga av bio­baserade material är något som Malin Ljung Eiborn, hållbarhetsdirektör på BillerudKorsnäs jobbar med dagligen. Företaget sticker ut i Sverige genom att de äger relativt sett lite skog själva, men istället är Sveriges största köpare av massaved och flis. Årligen går cirka tio procent av Sveriges avverkade volymer till företaget som sedan förvandlar skogen till klimatsmarta förpackningar.

– Vår affärsidé och affärsmodell bygger på hållbarhet. Därför är det givetvis väldigt viktigt för oss att säkerställa att skogen vi köper in är hållbart producerad framför allt genom långsiktiga och goda relationer till de skogsägare och virkesleverantörer vi sam­arbetar med, berättar Malin Ljung Eiborn.

Hon kan inte nog betona den viktiga relationen till skogsägarna. Här är Sverige unikt genom att skogen till stor del ägs av många små, privata skogsägare. I andra länder är staten den dominerande ägaren eller ett fåtal privata ägare. I Sverige har många skogar brukats av samma familj i generationer, vilket givetvis skapar en stor passion och ett ännu större ansvarstagand.

Peter Holmgren håller med om att Sverige på så sätt är ganska unikt.

– Tillsammans med Finland är vi ett av de länder med högst andel privat ägande av skogen. Ser vi på en stor skogsnation som Kanada är mer än 90 procent av skogen offentligt ägd och om man ska generalisera så är brukandegraden i länder med offentligt ägd skog betydligt lägre. Det ger i sin tur en betydligt lägre klimatnytta, både för att man har investerat mindre i skogens tillväxt och för att färre förnybara produkter kommer fram. Man tar helt enkelt inte vara på skogens möjligheter i samma utsträckning. Med våra klimatkyliga förutsättningar gör vi ett otroligt bra jobb med att skapa klimatnytta, vilket är en viktig dimension av hållbarheten i skogsbruket, säger han.