Diskussionen kring sätten att bruka skogen

Foto: iStockphotos

I ett modernt, hållbart skogsbruk spelar digitaliseringen stor roll. Det är troligt att det kommer finnas förarlösa maskiner i skogarna om tjugo år men antagligen kommer maskinförare behöva hjälpa dem på traven.

Hur skogsägare brukar sin skog står dem fritt så länge de följer Skogsvårdslagen, som bland annat slår fast att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning.

Lagen framhåller också kraven på hänsyn till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen. En del skogsägare väljer någon form av kontinuitetsskogsbruk där skogsmarken ständigt har ett trädskikt kvar. Gemensamt för dessa metoder är att man successivt plockar ut en del av skogen, medan merparten står kvar. Förespråkare landar ofta i argument som stödjer att biologiska och sociala värden är överordnade de ekonomiska.

– En vanlig missuppfattning är att det här blir trevligare skogar att gå i. Tvärtom kan de bli relativt ogenomträngliga. Givetvis kan man sköta fram det genom att man glesar ut tillräckligt mycket, men då får du istället oproduktiva skogar där det inte växer lika mycket. Det är en svår ekvation men absolut – det här med kontinuitetsskogsbruk kan finnas på områden där det är lämpligt på grund av social hänsyn, rekreation och liknande. Men det kanske rör sig om 10–15 procent av den totala skogsmarksarealen, säger Isabelle Bergkvist.

Ola Kårén, skogvårdschef på SCA, som äger omkring en tiondel av all skog i Sverige, håller med Isabelle Bergkvist i hennes resonemang kring hållbart trakthyggesbrukande. Han pekar på den forskning och erfarenhet som finns och betonar vikten av att inte göra något förhastat, utan istället pröva sig fram.

Olika alternativ till trakthyggesbruk

– Vi tycker det är viktigt att testa och utveckla olika alternativ till trakthyggesbruk. Men vi är inte beredda att kasta oss in i ett nytt skötselsystem som vi vet väldigt lite om, eftersom det är så ofantligt stora värden det handlar om. Det är intressant om vi ser till Europa och kanske Tyskland i synnerhet, där man nästan över en natt svängde om till ett kalhyggesfritt skogsbruk, vilket var mer politiskt drivet än baserat på vetenskap och forskning. Nu ser vi vilka enorma problem de har med exempelvis granbarkborre i allt mer oskötta och äldre granskogar. Det är helt omvälvande och otroligt sorgligt att se, säger Ola Kårén.

Trakthyggesbruk diskuteras flitigt och är ofta uppe för diskussion. Inte sällan grundar det sig i en estetisk fråga då hyggen givetvis innebär en stor och snabb förändring i landskapet. Ola Kårén är noga med att poängtera respekten han och SCA har inför detta.

– Man får absolut förstå synpunkterna och varför de kommer. Därigenom måste vi också anpassa skogsbruket där det är viktigt med den typen av anpassningar, framför allt nära större tätorter där skogen är väldigt viktig och unik. Jag tror också att det är viktigt att testa och utveckla olika alternativ, det betyder mycket för vårt skogsbrukande framåt, fortsätter han.