”Allt som kan tillverkas av olja kan tillverkas av trä”

Åsa Ek är Vice President Biofoams på Stora Enso, och arbetar inom affärsområdet Biomaterials Innovation. Där sker forskning och utveckling av det som kan komma att bli morgondagens produkter. Hon ser många olika användningsområden för det mångsidiga träet. Anledningen är ganska enkel:

– Allt som kan tillverkas av olja och kol kan också tillverkas av träråvara, förklarar hon.

Det är framför allt inom tre olika områden som trä är möjligt att använda.

– Vi kan ta vara på träets befintliga struktur och egenskaper och ersätta stål och betong i byggnader. Vi kan använda de olika ämnena i trä, som tallolja och lignin, för att ersätta fossilbaserade alternativ. Ett exempel är som beståndsdel i lim. Dessutom går det att bryta ned trä på en molekylär nivå. Den första plasten var faktiskt tillverkad av cellulosa från trä, och inte av olja som man kanske lätt kan tro, säger Åsa Ek.

Men att göra dagens vanliga plaster av trä är både svårt och oekonomiskt.

– Först måste råvaran brytas ner till små molekyler och sedan sättas ihop till plast. Det är bra att vi slipper tillföra nytt kol till kretsloppet, men det blir dyrt och tar lång tid jämfört med att utgå från olja. Även om plasten är tillverkad av träråvara är den lika svår för naturen att bryta ner som fossilbaserad plast, säger Åsa Ek.

Barriären skyddar

Forskningen kring plast från trä fokuserar därför på att utgå från molekyler som enklare går att få fram från träråvara, och som i sin tur kan göra plaster med bättre egenskaper. I en del förpackningar, till exempel juiceförpackningar, behövs ett lager film mellan livsmedel och kartong. Den barriären skyddar mot bland annat fukt, fett, smak och syre. Nu pågår forskning för att minska användningen av fossil plast, eller till och med helt kunna ersätta den plastbarriären med en fossilfri variant, baserad på träråvara. Men vilka är utmaningarna för att kunna ersätta fossilbaserade råvaror med träbaserade?

– Konsumenterna måste lära sig att skilja på olika material, vad som ska sorteras som plast och vad som ska sorteras som papper. Om det blandas in pappersprodukter i plaståtervinningen blir det problem. En annan utmaning är att få industrin att ställa om. Det är sällan en produkt har exakt samma egenskaper som den som den ersätter. Vi måste därför få beslutsfattare att förstå de nya produkternas alla fördelar, säger Åsa Ek.

Ur klimatperspektiv kan det till exempel vara bättre att bygga i trä än i stål, men trä har dessutom andra egenskaper än stål. Det är till exempel lättare.

– Det handlar om att först se vilka problem som vi ska lösa, och sedan ta vara på fördelarna med olika material, säger Åsa Ek.

Hon ser behov av att forskare och industri samarbetar mer, för att lära av varandra.

– Många etablerade standarder och processer måste ändras, och nya mätmetoder kan behöva tas fram. Det handlar om att utgå ifrån vilket uppdrag materialet har, vilket problem som ska lösas och ta vara på fördelarna med träbaserade produkter.

Skum av pappersmassa

Själv arbetar hon och en forskargrupp med ett torrt skum, tillverkat av pappersmassa som inte är nedbrutet på molekylärnivå. Idag är alla skumprodukter inom förpackningsindustrin tillverkade av fossila ämnen, så ett mer hållbart alternativ behövs.

Skum från pappersmassa kan antingen göras fluffigt som glasull eller mer kompakt som polyetenskum. Eftersom Papira, som skummet heter, har utmärkta stötdämpande egenskaper är det tänkt att initialt användas som ett förpackningsmaterial men det passar också bra som isolering i kyltransporter.

– I framtiden tänker vi oss också att man kan använda materialet för inredning, isolering och akustik, säger Åsa Ek.

Det finns fler spännande projekt på gång hos Stora Enso. Det pågår till exempel mycket forskning kring lignin, en huvudbeståndsdel i trä. Ligninet binder ihop cellulosafibrerna i veden och håller ihop fibrerna i trädet. När papper och kartong tillverkas vill man många gånger inte ha med ligninet som då separeras i massaprocessen och betraktas som avfall.

– Genom att omvandla ligninet till kol har vi lyckats utveckla anoder för batterier som i sin tur kan användas för energilagring. Man kan alltså göra batterier av trä, av något som dessutom har ”blivit över” i en annan process, säger Åsa Ek och fortsätter:

– Det pågår också utveckling av olika typer av lim med lignin. Lignin kan till exempel användas som bindemedel för att hålla ihop fibrerna i glasull, som används som isolering i byggnader. På så sätt slipper man använda giftiga kemikalier, vilket är bra för både miljön och vår hälsa.