SLU: ”Trädens tillväxt är avgörande”

Det är Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU, som är ansvarig för studien som publicerats i tidskriften Global Change Biology.

Han berättar att målet för studien har varit att skapa en heltäckande bild av kolbalansen i de olika bestånden för den brukade skogen i norra Sverige.

Den aktivt brukande skogen avgörande

Forskarteamet har undersökt markens och vegetationens koldioxidupptag i 50 olika skogsbestånd vid flera olika tillfällen och Matthias Peichl konstaterar att det är den växande skogen som är avgörande.

 – Vi har tittat på hur mycket kol som tillförs genom fotosyntesen och hur mycket som återgår till atmosfären genom nedbrytning. Vår studie visar att det är trädens tillväxt som är avgörande, och inte markens koldioxidavgivning, för skogens kolupptag i de undersöka skogslandskapen.

Studien visar snarare, berättar Matthias Peichl, att markens koldioxidavgivning efter en avverkning är tämligen konstant och inte den koldioxidbomb som det ofta hävdats.

– Vi ser att markvegetation som gräs och olika örter snarare hjälpte till att binda kol de första åren efter en avverkning innan de växande träden tog över efter 8–9 år. Det är nästan som ett samarbete.

Studien visar även att den skogsskötsel som hör till ett aktivt skogsbruk är en avgörande faktor.

– Gallring, röjning och gödsling som hör till det normala brukandet av skogen, samt att välja rätt anpassade trädtyper, är viktiga faktorer som påverkar tillväxten i skogen och därmed skogens förmåga att binda kol, säger Matthias Peichl.

I Bryssel handlar för mycket om kolsänkan

En EU-lagstiftning om att skapa större kolsänkor från skog och mark för att klara klimatmålen har nyligen antagits. Målet är att EU:s samlade kolsänka ska uppgå till 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030.

För att klara det har medlemsstaterna fått individuella mål där Sverige fått det största betinget – att öka sin kolsänka med 4 miljoner till 2030. Många har argumenterat för att en större areal skog borde lämnas stående för att nå målet.

Skogarna i det norra barrskogsbältet är viktiga i EU: s strategi, men det har saknats relevant forskning kring hur mycket kol de norra områdena kan binda. I och med SLU:s nya forskning finns det.

Linda Eriksson, ansvarig för Skogspolitiska frågor på Skogsindustrierna, menar att det är belägg för att tänka om kring att lämna skogen stående.

– Det bekräftar vad vi hela tiden har hävdat. Nämligen att det aktiva skogsbruket är nyckeln till att upprätthålla den här viktiga tillväxten. Att låta skogen stå leder till en avtagande effekt för koldioxidbalansen eftersom tillväxten minskar i en sådan skog.

– Det är ju det som vi har lyckats bra med i den svenska skogen de senaste 100 åren. Att restaurera skogen från ett ganska dåligt skick till de växtliga skogar vi har idag, samtidigt som vi kunnat avverka och tillverka skogsprodukter som gett vårt samhälle välfärd. Dessutom skapar produkterna klimatnytta när de tränger undan fossila alternativ. Utmaningen framåt är hur vi ska kunna fortsätta lyckas med det, fortsätter hon.

Vad tänker du på då?

– Skogssektorn har i samverkan tagit fram en rapport med 88 åtgärder för hur man ska få bättre tillväxt i skogen, men det handlar mycket om just det dagliga arbetet med att röja och gallra. Gödsling kan också ge bra resultat på kort sikt men också att förädla bestånden för morgondagens skogar, säger Linda Eriksson.

Forskning för att jämföra skötselalternativ

Ett viktigt mål för Matthias Peichl och hans kollegor har varit att kunna fastställa kolbalansen i de aktivt brukande skogarna i norra Sverige genom att studera de olika faserna i det aktiva skogsbruket för att på så sätt skapa ett jämförelsematerial.

– Nu har vi en referens för hur mycket kol den brukande och växande skogen binder i de här områdena. Nästa steg är att göra samma studier på andra skötselalternativ som hyggesfritt eller där man lämnar skogen att stå för att kunna jämföra dem, konstaterar Matthias Peichl.

Något som välkomnas av Linda Eriksson.

– Det är bra om man gör en djupare studie av de olika skötselalternativen i de nordiska skogarna. Det har varit ett eftersatt område och det är viktigt att vi får ett korrekt underlag.