För att EU ska bli klimatneutralt 2050 måste koldioxid fångas in från atmosfären. Nu har EU-kommissionen presenterat sitt förslag på hur aktiva åtgärder för upptag av koldioxid ska certifieras. Skogsindustrierna välkomnar ramverket men varnar för risken att se det som grönt ljus för fortsatta utsläpp.
– Att minska de fossila utsläppen måste vara prioritet nummer ett i allt klimatarbete. Det är bra att förslaget är på plats men det får inte ses som ett alternativ till att minska de fossila utsläppen. Svensk skogsnäring tar sedan lång tid tillbaka upp enorma mängder koldioxid, precis som förslaget syftar till, genom aktivt hållbart skogsbruk och långlivade produkter. Den totala klimatnyttan från skogsnäringen måste bejakas och uppmuntras, säger Emma Berglund, ansvarig för skogsfrågor, EU och internationellt, på Skogsindustrierna.
Långlivade produkter och bio-CCS är effektiva sätt att lagra kol
Den 30 november presenterade EU-kommissionen ett lagförslag som ska främja ett ökat kolupptag från atmosfären. Förslaget bygger på ett certifieringssystem för kolupptag inom EU som omfattar både permanenta upptag genom exempelvis koldioxidlagring från biomassa (bio-CCS) och lagring av kol i produkter. Även naturliga processer för kolupptag ingår genom exempelvis återvätning av torvmark och beskogning – så kallad carbon farming.
Emma Berglund är positiv till vissa inslag i förslaget.
– Det är bra att man skiljer på olika typer av kolupptag. Vissa upptag är mer långsiktiga och säkra än andra. Bio-CCS är en bra metod, liksom långlivade produkter som lagrar kol och ersätter fossilt. Det är positivt att deras bidrag inkluderas i förslaget, säger Emma Berglund.
Kolsänkan måste vara hållbar även efter 2030
Carbon farming kan vara en effektiv metod för att öka kolsänkan i skogen men den måste vara långsiktig och hållbar även efter 2030 och 2050, menar Emma Berglund:
– En kolsänka som är stabil över tid förutsätter ett aktivt skogsbruk för att hålla uppe tillväxten. Utan tillväxt ingen stabil kolsänka. Åtgärderna ska inte leda till en lägre kolsänka i framtiden.
Skogsindustrierna vill att detta ramverk ska ses som ett komplement till de nationella målen för att öka kolsänkan som nyligen slogs fast i den så kallade LULUCF-förordningen.
– Det är viktigt att alla åtgärder som stimuleras genom denna certifiering får tillgodoräknas vårt mål för ökad kolsänka inom LULUCF. Det är ett utmanande mål och alla åtgärder behövs för att Sverige ska nå det, säger Emma Berglund.
Risk för låg transparens
Många viktiga detaljer i förslaget ska läggas fast i ett senare skede genom så kallade delegerade akter, som i regel innebär mindre transparens och påverkansmöjlighet för medlemsländerna.
– Fokuset på delegerade akter gör det svårt att bedöma vad effekterna av förslaget blir. Till exempel är det oklart vilka åtgärder som kvalificerar sig för certifiering. Det beror till stor del på hållbarhetskrav som ska definieras senare, avslutar Emma Berglund.
