Vägen mot transporteffektivitet

För att ro i land den här komplexa omställningen mot framtidens hållbara transporter är transporteffektiviteten en nyckelspelare.

– Det är jätteviktigt för att minska trafiken och något som vi alla kan påverka redan i dag eftersom en majoritet av utsläppen kommer från de personbilsresor vi gör på fritiden, säger Hans Folkesson, ordförande för arbetsgruppen Transportsystem inom IVA:s projekt Vägval för klimatet. Det måste ske en beteendeförändring och den kan i sin tur också bidra till att effektivisera godstransporterna. I dag har vi exempelvis en hel del onödiga transporter på grund av gratis frakt och returer i e-handeln. Vi måste tänka om utan att det går ut över handeln och tillgången till nödvändiga varor och service oavsett var i landet vi bor.

Smartare transporter för transporteffektivitet

Även smartare transporter och en överflyttning till mer energieffektiva trafikslag kan bidra till transporteffektivitet. Ett sätt är att tillåta lastbilar som har kapacitet att frakta större volymer, ett annat att flytta delar av vägarnas godstrafik till järnväg och sjöfart. En sådan överflyttning beslutade Sverige om 2018 i sin godstransportstrategi.

– Efterfrågan på godstransporter har ökat snabbt men järnvägen har förlorat marknadsandelar i många länder medan den största ökningen har skett bland last­bilarna. En starkt bidragande orsak till detta är att järnvägen har svårt att priskonkurrera med lastbilar, säger professor Bo-Lennart Nelldal vid KTH. Nu måste järnvägarna öka sin kvalitet och kapacitet, och minska kostnaderna, bland annat genom längre och tyngre tåg. Med ett modernt lok är det möjligt att öka tåglängden från dagens 630 meter upp till 1 050 meter. Då ökar kapaciteten med 76 procent och kostnaden minskar med 21 procent.

Fler åtgärdsförslag för en förbättrad järnväg

Bo-Lennart Nelldal lyfter fram flera åtgärdsförslag för att järnvägen ska komma till större nytta, däribland investeringar i infrastruktur, underhåll och nya lösningar för så kallad kombitrafik för lastbil-järnväg. En sådan är att man genom att utveckla smarta terminaler/noder kan underlätta förflyttningen av gods mellan lastbil och järnväg.

När Scanias hållbarhetschef Åsa Petters­son blickar några decennier framåt i tiden är det till stor del de självkörande, uppkopplade fordonen i kombination med förbättrade logistikflöden som kommer att vara den stora skillnaden.

– Framtiden kommer att se väldigt annorlunda ut med autonoma elektrifierade lastbilar som i stället för att anpassa sig till hur länge chauffören får sitta vid ratten kan köra när det passar bäst, på tider då vägarna inte används lika frekvent. Den här utvecklingen sker i en snabbare takt än något annat vi sett förut, säger Åsa Pettersson.

Ett bättre användande av den befintliga infrastrukturen

Ytterligare ett spännande område är att utveckla mobilitet som tjänst. Anna Kramers, som leder forskningsprogrammet Mistra SAMS, KTH, tittar närmare på hur mobilitetstjänster kan bidra till att vi använder den befintliga infrastrukturen bättre. Programmet har bland annat tagit fram en app som samordnar flera transportmedel så att användaren enkelt kan hitta det bästa sättet att ta sig från A till B och dessutom kan betala hela resan på ett ställe, oavsett val av färdmedel. Ett annat inslag i pilotappen är att användaren kan boka in sig på "hubbar", ett slags lokala kontor, i stället för att åka till sin vanliga arbetsplats.

– I den här studien använder vi digitaliseringen för att underlätta för människor att ändra sina beteenden, säger Anna Kramers. Det vi ser är bland annat hur appen i kombination med "hubbarna" på ett överraskande sätt kan påverka trafikflödet. Många väljer att jobba från "hubben" tills rusningen är över för att sedan åka till jobbet. Det ger en bild av hur vi skulle kunna få ett bättre flöde i framtidens kollektivtrafik.

Liknande initiativ pågår runt om i världen

Ett exempel är projekten där stadsbor kan boka sin personliga rutt med bussen i en app. I stället för hållplatser stannar bussen där passageraren vill. Jean-Paul Rodrigue, forskare i transportgeografi, ser i sina studier hur framstegen inom teknik för delning av bilar och potentialen i självkörande fordon resulterar i en mycket mer hållbar användning av framtidens fordon.