Världens skogar täcker idag drygt 30 procent av all landyta. Hur har utvecklingen av skogsarealen varit i modern tid och hur ser prognosen ut för framtiden? Vilka globala effekter har utvecklingen av skogsarealen? Forskaren Hans Verkerk och experten Peter Holmgren redogör för utvecklingen.
Idag finns det runt 4 miljarder hektar skog i världen som fördelar sig på följande sätt över världen: 25 procent i Europa (inklusive Ryssland), 21 procent i Sydamerika, 19 procent i Nord- och Centralamerika, 16 procent i Afrika, 15 procent i Asien och 4 procent i Oceanien. Fem länder har tillsammans mer än hälften av världens skogsareal – Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina.
Balans mellan av- och återbeskogning
En allmän uppfattning har varit att de globala skogsområdena minskat under de senaste decennierna, men en ny vetenskaplig publikation antyder att så inte är fallet enligt Hans Verkerk, forskare inom skogsbruk på European Forest Institute, EFI, en internationell organisation som bedriver forskning och erbjuder policystöd i skogsrelaterade frågor:
– Genom att använda satellitbilder visar forskarna att det globala skogstäcket mellan 1982 och 2016 har ökat. Skogsområdet i tropikerna minskade, men detta har vägts upp av en nettovinst i skogstäcket utanför det tropiska området.
Enligt Hans Verkerk har boreala och subtropiska skogsområden varit ganska stabila under de senaste decennierna. [red: Boreal skog är det skogsekosystem som sträcker sig från Sibirien i öster till norska kusten och vidare via nordligaste Skottland till Nordamerika.] Skogar har expanderat i Europa, Ryssland, Nordamerika, Karibien, Östasien och Väst-Centralasien, medan de minskat i Centralamerika, Sydamerika, Syd- och Sydostasien samt Afrika.
– Det är viktigt att inse att trots en ökning av skogsområden i till exempel Europa, till följd av aktiv skogsplantering och avskaffande av jordbruksarealer, finns det också avskogning på grund av expansion av stadsområden.
Peter Holmgren, skogsspecialist och tidigare generaldirektör för CIFOR, en internationell organisation för skogsforskning, fortsätter att utveckla resonemanget:
– De senaste decennierna har vi haft en hel del avskogning i världen, en omställning från skog till jordbruk. Men det har också funnits en motsatt trend där jordbruksmark vuxit igen då folk övergett landsbygden och flyttat in till städerna. I exempelvis Kina pågår också storskaliga program för aktiv anläggning av skog. Man hör mest om avskogningen i tropikerna, men globalt är arealen i stort sett i balans och arealförändringarna är också ganska små i förhållande till totalarealen.
Svag ökning av skogarna framöver
När det gäller framtiden för världens skogar finns det många studier som visar på behovet av att utvidga skogsområden, som viktiga naturliga lösningar för att dämpa klimatförändringarna.
– Genom ökad beskogning i världen kan växande träd binda mer koldioxid ur atmosfären och lagra den. För att skapa mer skog i världen skulle en viktig strategi, utöver etablering av nya skogar, vara att stoppa avskogningen, säger Hans Verkerk.
Det finns starka politiska ambitioner att minska avskogningen, menar Peter Holmgren, men motverkas dessa kanske av ett ökat behov av jordbruksmark för matproduktion till en växande världsbefolkning?
– Nej, matproduktion på sikt kommer inte att leda till mycket mer avskogning. Problemen med matförsörjning handlar inte om själva produktionen av mat, utan mest om förluster i produktionskedjan och fördelning av välstånd i världen. Åkerarealen kanske till och med kan minska när den fortsatta urbaniseringen gör att alltfler marginella jordbruk läggs ned. Även om jordbruk producerar mycket mer än mat, kan vi förvänta oss en fortsatt svag ökning av totala skogsarealen i världen. Samtidigt kommer lokal avskogning för kommersiellt jordbruk att fortsätta i en del områden som Amazonas.
Viss försiktighet med satellitbilder
Globalt sett är Forest Resources Assessment från FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, en av de viktigaste källorna för internationella skogsdata. Den bygger på alla länders egen officiella data. Kvaliteten på dessa siffror varierar, vilket innebär att statistiken kan vara dålig i vissa fall påpekar Peter Holmgren. Andra typer av internationella källor för att beräkna skogsareal kan exempelvis vara Global Forest Watch – som World Resources Institute står bakom – som använder satellitbilder för att studera trender i skogen.
– Bilderna noterar snabba förändringar såsom avverkning av träd. Däremot syns inte trädens långsamma tillväxt. Fokus ligger på det som tas bort och man missar ofta det som kommer till. Satellitbilder har blivit populära då de är lätta att kommunicera, men det gäller att använda resultaten med försiktighet, säger Peter Holmgren.
Mest regional påverkan
De effekter som utvecklingen av världens skogsareal fått fram till idag har främst gett genomslag på regional nivå menar Peter Holmgren:
– Avskogningen har framför allt en regional påverkan som regnsystemet över Amazonas, minskad biologisk mångfald och sämre vattenkvalitet i många floder. Dessa effekter är naturligtvis allvarliga. På global nivå har utvecklingen av skogsareal inte fått så stora effekter om man ser till total klimatpåverkan, vilket stämmer med IPCC:s rapporter som visar på en viss ökning av kolförrådet globalt.
