Varför brukas Sveriges skogar som de gör?

Sveriges skogar har en av de mest blandade ägarstrukturerna i världen med privatpersoner, företag och offentlig sektor som exempel. Det finns dessutom en relativt stor frihet inom lagens ramar för hur man brukar sin skog. Hur kommer det sig då att så många ändå väljer samma sätt att bruka och skörda sin skog? Hur har traditionen egentligen utvecklats till det som är standard idag och varför passar det Sverige?

Den svenska skogstraditionen sträcker sig århundraden bakåt och har utvecklats allt eftersom. För att försöka bena ut varför det har blivit som det blivit, med ett dominerande trakthyggesbruk som skötselmetod, har vi tagit hjälp av Dan Binkley, professor vid Colorado State University och hedersdoktor vid SLU, samt Isabelle Bergkvist, programchef för skogsskötsel på det svenska forskningsinstitutet Skogforsk. Tillsammans ger de oss en vetenskaplig förklaring.

Dan Binkley har en lång bakgrund inom skogsproduktivitet och näringscykler i skogen. I över 35 år har han arbetat som professor med fokus på skogsfrågor, vid Duke University och Colorado State University.

– Det starkaste kännetecknet för svenskt skogsbruk är enligt mig att ni svenskar investerat så mycket pengar i ert sätt att vårda och ta hand om skogen, både under tiden den växer och efter att den tagits ner, trots att er skog växer relativt långsamt om vi jämför med andra länder mer söderut, säger Dan Binkley.

– En annan del är att infrastrukturen är så välutvecklad i Sverige. Om jag har en skogsfastighet här i bergen i Colorado och vill sälja lite skog kommer ingen att vilja köpa den, eftersom det närmaste stället för förädling ligger 100 eller till och med 200 kilometer bort. Här finns inte den lokala infrastruktur med vägnät och relativt närliggande industrier, som är så vanlig i Sverige, fortsätter Dan Binkley.

Trakthyggesbruk är normen

Sedan 1950-talet ungefär är det så kallat trakthyggesbruk som är normen i Sverige. Det innebär kortfattat att man i cykler om cirka 60–100 år planterar, röjer, gallrar och slutligen skördar skogen. Enligt Dan Binkley finns det många anledningar till detta.

– En mängd aspekter är viktiga. Du undviker skaderisk eftersom det är en stor påfrestning på marken varje gång stora maskiner går igenom skogen. Dessutom är det lätt att skada de träd du annars väljer att lämna kvar. Kostnaden för att avverka skogen blir också betydligt lägre om man tar allting samtidigt. Slutligen kommer träd som är relativt unga eller medelålders generellt sett ha en högre tillväxttakt på detta sätt. Ett roterande trakthyggesskogsbruk kommer i normalfallen leda till 10–15 procent högre tillväxt, alltså mer skoglig råvara, över en längre tid, säger Dan Binkley.

Isabelle Bergkvist är programchef för skogsskötsel på det svenska forskningsinstitutet Skogforsk. Hon håller med Dan Binkley om trakthyggesbrukets fördelar.

– Definitionen av ett hållbart skogsbruk är att det är ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt hållbart. Lönsamhet är alltså en av förutsättningarna för ett hållbart brukande av skogen. Utifrån förutsättningar i den svenska skogen och med de system vi använder idag är trakthyggesbruk det effektivaste och lönsammaste skötselalternativet. Det ger också möjlighet till större variation i skogslandskapet avseende ålder, hänsyn till natur och kultur och trädslagsblandning, eftersom vi kan styra vad vi planterar. Så enkelt är det, säger Isabelle Bergkvist på Skogforsk.

Att ett litet land som Sverige, med bara en knapp procent av jordens skogar, står för tio procent av allt det virke, massa och papper som används internationellt visar på ett lyckat koncept när det gäller att ta tillvara på vår skogsråvara, alltså skogen som resurs.

– Mycket av dagens investeringar i skogstillväxt runt om i världen sker annars i mer intensivt förvaltade skogsplantage. I Brasilien är, som exempel, den typiska cirkulationstiden för ett eukalyptus-plantage bara sex år lång. Då är träden redan 30 meter höga, säger Dan Binkley.

Skogsbruk för största klimatnytta

Isabelle Bergkvist på Skogforsk har precis som Dan Binkley lång erfarenhet av skoglig forskning och de båda följer debatten gällande koldioxidbalansen, alltså om skogen ska stå kvar för att binda kol eller om det är bättre att mer aktivt bruka den och få till en hållbar, förnyelsebar råvara som ersätter kol och olja.

– Om du låter skogen utvecklas till en naturskog så kommer du ha en pålagring upp till en viss nivå och sedan uppnås en balans där skog dör och avger kol i samma takt som den lagrar kol. Du lagrar alltså kol upp till en maxnivå. Om skogen brukas enligt trakthyggesmodellen har du efter avverkning ingen uppbunden kol, det till och med avgår kol eftersom du frigör kol som varit bunden i marken, men genom en högre produktion kan du ändå på sikt binda mer kol än i en naturskog. Dessutom använder din träråvara istället för till exempel kol och olja, vilket ger en väldigt positiv substitutionseffekt.

Eftersom det svenska sättet att bruka skog, trakthyggesbruket, dessutom leder till mer skogsråvara att ersätta fossila råvaror med, blir det en vinst på många sätt. Du får mer hållbara produkter och dessutom en bättre ekonomisk hållbarhet. Dan Binkley återgår till de tropiska skogarna som hinner binda mer koldioxid, eftersom de växer mycket snabbare. Däremot är också han noga med att trycka på att det är det som händer efter avverkningen som spelar störst roll.

– Ett brett svar kan vara att tropisk skog tar upp mer koldioxid, men det insiktsfulla svaret är att det kräver en mer fullständig redovisning av vad som händer med trämaterialet efteråt för att faktiskt kunna kommentera. Vad blir det för produkter och hur länge kan de i sin tur bidra till att lagra koldioxid?

Vad efterfrågar samhället om 100 år?

Från sitt arbetsrum i Colorado följer Dan Binkley skogens utveckling internationellt. Han följer trender och utvecklingar och ser just det som Sveriges största utmaning: Att lyckas pricka in vad samhället vill ha, när cyklerna sträcker sig över så långa perioder som uppåt hundra år.

– En viktig fråga att ställa sig är alltid vad det är som samhället vill ha från sina skogar, om samhällets intresse förändras över tiden är det viktigt att kunna följa med. Är det en hållbar och stor produktion av skoglig råvara som är den viktiga drivkraften så ligger Sverige och Skandinavien bra till för att kunna parera utbud och efterfrågan. Men å andra sidan, om vad invånarna i Sverige och Skandinavien vill ha förändras över tiden, om de läggs ännu mer tonvikt på biologisk mångfald och värdet av riktigt gamla skogar, kan det mycket väl vara så att behovet av forskning för att förstå hur dessa framtida skogar kommer att se ut ökar, säger Dan Binkley.

Men att ansvarsfullt bruka skogen så att träden när de skördas kan bli så mycket hållbara produkter som möjligt är just nu viktigt och något som Sverige är bra på, enligt Dan Binkley. Det och att ha en långsiktig planering av landets skogsbruk och skogsresurser.

– Jag tror att Sverige kanske är ett av de mest utvecklade länderna i världen när det kommer till att förstå förutsägelser om tillväxt, samt hur produktionen kopplas till infrastruktur, jobb och ekonomi.

På många sätt kräver det optimala, hållbara skogsbruket att mycket information samlas in och sammanställas på bästa sätt, för att skogarna verkligen skall kunna nyttjas på det bästa sättet med hänsyn taget till alla aspekter av hållbarhet.

– Jag tror att sammanställning och användning av just denna information är ett av de områden där svenskt skogsbruk kan leda världen och hjälpa andra att förstå hur man verkligen får ut maximalt sitt landskap. Det är något som andra länder kan ta efter, säger Dan Binkley.