Rödlistan - en bedömning av arters tillstånd

Rödlistan tas fram av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Vad är egentligen rödlistning och på vilka grunder klassas arter som rödlistade?

Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut och kan ses som en måttstock på arternas tillstånd i Sverige. På rödlistan finns arter som har en osäker framtid, antingen för att deras populationer minskar eller för att de är mycket små. Rödlistan innebär inte i sig en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården utan ska ses som en hjälp för att göra dessa prioriteringar. Den svenska rödlistan är en förteckning över arter som kategoriserats utifrån deras risk att dö ut nationellt. Bedömningarna eller prognoserna av utdöenderiskerna görs objektivt utifrån kriterier fastställda av internationella naturvårdsunionen (IUCN). För att en art ska bli placerad i en specifik rödlistningskategori måste den uppfylla något av de kriterier som finns för just den kategorin.

Kategorier vid rödlistningen:

  • Nationellt utdöd
  • Akut hotad
  • Starkt hotad
  • Sårbar
  • Nära hotad
  • Livskraftig
  • Kunskapsbrist

Begreppet rödlistad art innebär att en art är kategoriserad i någon av klasserna Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad samt Akut hotad eller Nationellt Utdöd. De arter som är klassats som Sårbar, Starkt Hotad eller Akut hotad kallas i enlighet med IUCN:s terminologi hotade. Kategorin Nära hotad kan dock ses som en varningsklocka för en art som uppvisar en tydlig negativ trend trots att den fortfarande kan vara relativt vanlig alternativt att den har en liten men stabil population.

Kriterier

Varje art bedöms utifrån fem olika kriterier för att sedan kategoriseras i någon av de ovan nämnda kategorierna. Kriterierna som används vid bedömningen är:

A) Minskande populationer
B) Litet utbredningsområde tillsammans med två av följande underkriterier: fragmenterade, minskande eller starkt fluktuerande populationer
C) Små populationer samt minskning
D) Små populationer utan minskning
E) Kvantitativ analys av utdöenderisk

Av ovanstående kan man konstatera att en art kan vara rödlistad av flera olika skäl.

Rödlistan revideras vart femte år. Framförallt ändras klassningar på grund av ny kunskap, men ändringar uppåt eller neråt i hotstatus kan också bero på att arten bedömts ha en bättre eller sämre bevarandestatus.

 

Skogsindustrierna anser...

... att för många arter som klassas som hotade är ett hållbart skogsbruk av största vikt. Det gäller särskilt mossor, lavar, svampar och insekter. För dessa arter är avsättningar och miljöhänsyn ofta avgörande för överlevnaden, varför skogsnäringen har ett stort ansvar. Många av arterna på rödlistan finns där för att de är ovanliga och ovanliga arter är känsligare för utrotning. Det kommer alltid finnas arter som är sällsynta, oavsett hur vi brukar skogen. Skogsbruk är en av de faktorer som påverkar de skogslevande arterna. Brist på bete, hävd eller brand, klimatförändringar etcetera är andra saker som påverkar arternas livskraftighet.

Det finns vissa praktiska utmaningar med att använda rödlistade arter i det skogliga naturvårdsarbetet. Artbestämning kräver särskilt utbildad personal för identifikation. Även om kompetens finns tillgänglig tar det i betydligt längre tid att avverkningsplanera skog om fullständiga artinventeringar ska genomföras. För vissa organismgrupper, såsom exempelvis marksvamp, kan artförekomsterna dessutom vara mycket svåra att fastställa då arterna inte bildar fruktkroppar alla år.

I framtiden kommer med all sannolikhet digitaliseringen att erbjuda nya möjligheter till "artsmart" miljöhänsyn där fynddata och kunskap om arter finns mer lättillgängligt. Detta kan underlätta och förbättra miljöarbetet. Rödlistan kan säkerligen också bli mer operativt användbar genom en tydligare redovisning av vilka hot som är störst för de olika arterna i stället för att utgå från de landskapstyper arterna förekommer i.

När det gäller artbevarande är vårt övergripande mål tydligt: vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva.