Under 2023 minskade avverkningen med sex procent, och därmed var avverkningen den lägsta på sju år.
Hallå där, Linda Eriksson, ansvarig för nationella skogsfrågor på Skogsindustrierna, varför avverkas det mindre i den svenska skogen?
– Det är inte märkligt att avverkningsnivåerna varierar. När konjunkturen är svag används mindre virke, och det byggs till exempel väldigt lite i Sverige just nu. Då sparas virket i skogen och tas ut när efterfrågan återvänder.
Det som är unikt nu är att priserna hålls uppe. Ryskt virke har förvunnit från den europeiska marknaden på grund av sanktioner, och i sviterna efter granbarkborreangreppen i Centraleuropa minskar virkesutbudet. Det bidrar till att prisnivån hålls uppe. I Skogsindustriernas senaste marknadsrapport ”Så går det för skogsindustrin” beskrivs ett nytt marknadsläge med minskat globalt utbud och ökande kostnader.
Hur säkerställer vi att vi alltid har tillgång till svenskt virke?
– Det är till stor del skogens tillväxt som påverkar hur mycket skog som kan avverkas. Idag avverkar vi årligen ungefär en procent av skogsarealen. Genom aktivt skogsbruk och bra plantmaterial har vi mer än fördubblat virkesförrådet på hundra år.
Finns det några regler för hur mycket virke som får avverkas under ett år?
– Skogsbruket måste följa skogsvårdslagen och miljölagstiftningen, men det finns ingen reglerad maximal avverkningsnivå. Däremot finns det regler om lägsta avverkningsålder för skogen. Konjunkturläget samt eventuella skador, som stormfällning eller granbarkborreangrepp är det som i praktiken avgör hur mycket virke som avverkas enskilda år.
Kommer lagstiftning från EU att begränsa avverkningsnivåerna?
– Vi är oroliga att den svenska implementeringen av EU-lagstiftning ska få en ohållbar påverkan på svenskt skogsbruk. LULUCF-förordningen kan innebära avverkningsbegränsningar för Sverige, eftersom uttag av virke från skogen påverkar Sveriges kolbalanser. Här ser vi att det behövs ett större fokus på tillväxthöjande åtgärder.
– Även implementeringen av naturrestaureringsförordningen, som nyligen antogs av EU riskerar att få stora följder för svenskt skogsbruk. Om Sverige inte närmar sig hur övriga EU-länder bedömer naturtypers status och återställningsbehov kan det innebära att stora arealer av svensk produktiv skogsmark tas ur bruk, med betydande konsekvenser för skogsindustrins råvarutillgång. I förlängningen betyder det utmaningar för klimatarbetet och för tillgången till jobb och välfärd.