Skogen spelar en viktig roll i arbetet med att nå klimatmålen. Träd som växer binder koldioxid, och därför är det viktigt att se till att skogen växer mer. Men vi måste också ta vara på möjligheten att fasa ut fossilintensiva material och ersätta dem. Det är så vi når mesta möjliga klimatnytta, menar forskaren Rolf Björheden som studerat effekterna av återvinning och substitution.
– Både produkter som vi använder länge, som brädor, och engångsmaterial, ger en mycket påtaglig klimatnytta. När vi dessutom återanvänder produkterna gång på gång, multipliceras den positiva effekten.
En stor utmaning i den gröna omställningen är behovet att fasa ut fossila produkter. Men det finns alternativ och mycket av det som vi använder i vår vardag, till exempel byggmaterial, textilier och förpackningar, kan tillverkas av biogena material som trä. Fördelarna med att använda sig av träfibern är många – den är fossilfri, förnybar och fortsätter som produkt att lagra kol, även efter att trädet har avverkats.
I debatten skiljer man ibland på det man kallar långlivade produkter, till exempel byggmaterial, och kortlivade produkter, där engångsmuggen ofta får tjäna som exempel.
Men hur stor positiv klimateffekt kan en engångsmugg ha?
– Jag tycker att vi har ägnat alldeles för lite uppmärksamhet åt de kortlivade produkternas värde för att minska inflödet med fossilt kol. Det finns endast ett fåtal studier av deras klimatpåverkan, men det är väldigt viktigt att förstå hur de bidrar till klimatnytta. Mina preliminära resultat antyder att de kortlivade produkterna gör stor klimatnytta, säger Rolf Björheden.
Han är senior forskare på Skogforsk och har gjort en preliminär beräkning av de kortlivade skogsprodukternas betydelse för substitutionen. Som grund har Rolf Björheden använt officiell statistik och redan publicerade vetenskapliga forskningsresultat.
Substitutionen nödvändig
Att använda råvara från skogen för att kunna substituera, ersätta, fossila material är skogens viktigaste uppgift, tycker Rolf Björheden.
– Hittills har det fokuserats för mycket på att lösa klimatkrisen genom att lagra kol i skogen. I debatten uttrycker många en vilja att låta skogen stå utan att brukas. Men att enbart använda skogen som en sopsäck för fossilt kol är ett kortsiktigt sätt att räkna. Det är inte genom lagring av biomassa som den största klimatnyttan uppstår. Den får vi när vi använder biogena produkter som minskar användningen av fossilt kol.
Rolf Björheden menar att den som bortser från de kortlivade förnybara produkternas substitutionseffekt riskerar att skjuta sig själv i foten.
– Kortlivade biobaserade produkter ersätter fossila alternativ. Baserat på tillgängliga data bidrar de i överraskande hög grad till en ökad klimatnytta.
Fyra gånger så stor klimatnytta
Hans analys utgår från att 20 procent av virket i en svensk årsavverkning används för långlivade produkter med en genomsnittlig livslängd på 30 år. Livslängden för de kortlivade produkterna, vilka motsvarar 80 procent av det totala uttaget, uppgår till två år.
– Då vi tar hänsyn till återvinningsgrad, recirkulation och energiåtervinning enligt svensk officiell statistik, gör substitutionseffekter att kortlivade skogsprodukter kan förhindra utsläpp av 50 procent mer fossilt kol per ”satsad kolatom” jämfört med långlivade produkter.
– Långlivade produkter bidrar till förlängd lagring, men de kortlivade produkterna kan stå för mer än 80 procent av substitutionsnyttan. Vi vet redan att det är bra för klimatet att fasa ut fossila material, men återvinningens och cirkularitetens betydelse har inte blivit lika synlig, säger Rolf Björheden.
Men varför är det så viktigt att fortsätta att bruka skogen för att kunna använda råvaran till att göra produkter? Borde inte skogen få stå orörd för klimatets skull?
– Att kraftigt begränsa skogsbruket gör det möjligt att fortsätta använda fossilt kol. Det är en kortsiktig lösning. Lagerökning i obrukad skog ger positiva effekter till att börja med, men leder relativt snart till en lägre total tillväxt. Det är genom maximerad tillväxt som skogen binder mest koldioxid. Den stora klimatnyttan uppstår om vi kombinerar maximerad tillväxt med att använda skogsprodukter som förhindrar att mer fossilt kol tillförs biosfären, säger Rolf Björheden och fortsätter:
– Både långlivade och kortlivade produkter ger en mycket påtaglig klimatnytta jämfört med att bara använda skogen som kolsänka. När vi dessutom återanvänder produkterna gång på gång, multipliceras den positiva effekten. Om vi minskar utbudet av skogsprodukter och begränsar skogssektorn skapas en mycket besvärlig situation med högre fossilutsläpp.
Ett nytt synsätt i EU
Rolf Björheden poängterar vikten av att sköta skogen på ett hållbart sätt. Balans mellan tillväxt och avverkning är en viktig del av hållbarhetsbegreppet.
– Sverige kan inte lösa klimatkrisen. Globalt är uppgiften att successivt restaurera Europas och världens skogar och skapa ett hållbart skogsbruk. Här kan Sverige bidra med kunskap och erfarenheter. I det hållbara skogsbruket växer det minst lika mycket som avverkas, säger Rolf Björheden och avslutar:
– Jag kan se tecken på att man inom EU börjar förstå skogsbrukets betydelse. Jag är övertygad om att vi nu befinner oss i början på en ny substitutionsera, där skogens biomassa i ökad utsträckning ersätter de miljö- och klimatskadliga fossila produkterna.
Fakta
Analysen av skogsprodukternas substitutionseffekter utgår från officiell statistik rörande vilka produkter som tillverkas av det virke som avverkas i Sverige och de substitutionsfaktorer som föreslås i vetenskaplig litteratur. De olika produkternas klimateffekter beräknades därefter med hjälp av uppgifter om insamlingsgrad, materialförluster och återvinning i nya produkter eller som energi.
Produkternas livslängd spelar stor roll för beräkning av ”förlängd lagring”, det vill säga kollagret i produkter. Kortlivade produkter (främst pappers- och förpackningsmaterial) antogs ha en genomsnittlig livslängd på två år medan långlivade produkter (som virke och skivor för bygg och konstruktion) uppskattades ha en genomsnittlig livslängd på 30 år.
Analysen visar att för att bidra till mesta möjliga klimatnytta är det viktigt att de kortlivade produkterna ersätter fossila material, och att de återvinns eller återbrukas.
En träfiber kan användas minst sju gånger i ett cirkulärt system, under gynnsamma förhållanden kanske ännu fler gånger.
