Skogspropositionen: Viktiga beslut om tillväxt och äganderätt

I onsdags beslutade riksdagen om propositionen ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund”. Det är en inriktningsproposition som inte innehåller så många konkreta förslag.

– Skogsindustrierna tycker att det är bra att frivillighet är det huvudsakliga arbetssättet vid skydd av skog. Men så som propositionen är skriven krävs att regeringen tydliggör vikten av frivillighet vid skydd av skog i instruktioner och regleringsbrev till myndigheterna. Risken är annars stor att propositionen inte leder till någon förändring, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.

25 000 hektar av Sveaskogs produktiva skogsmark kommer att överföras till staten för att användas som ersättningsmark till skogsägare som tvingas avstå sin mark för skydd av skog. Totalt ska upp till 60 000 hektar icke skyddsvärd mark avyttras, mot marknadsmässig ersättning, för att kunna användas som ersättningsmark. Det innebär en höjning från de 27 300 hektar mark som finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram. Skogsstyrelsen får också i uppdrag att förenkla reglerna för skogsbruk, i syfte att stärka äganderätten.

– Äganderätten är viktig och regelförenklingar är alltid välkomna, men de måste genomföras och inte bara utredas. Skogsindustrierna är positiva till att markägare ges bättre möjligheter till ersättning i form av ersättningsmark. Rimliga ersättningar som gör det möjligt att fortsätta att bedriva skogsbruk är en förutsättning för den frivillighet som propositionen syftar till. Vi hade dock gärna sett att alla ägarformer får tillgång till ersättningsmark och Sveaskogs markförsäljningsprogram, säger Linda Eriksson.

Använda samma beräkningsmetoder

I fråga om redovisning av skyddad natur gav Miljö- och jordbruksutskottet ett tillkännagivande om att regeringen måste säkerställa att Sverige i ännu högre grad använder samma beräkningsmetoder för skyddad natur som andra länder vid rapporteringen till EU och FN.

– Det är viktigt att vi rapporterar skyddad natur på samma sätt som andra länder. Skogsindustrierna har länge påpekat att Sveriges skydd av natur framstår i betydligt sämre dager i internationella jämförelser, på grund av avvikande rapportering. Det har lett till en underrapportering och bidragit till en felaktig bild av att den svenska naturvården släpar efter. Rapporteringen måste bli mer rättvisande, säger Linda Eriksson.

Mål för hållbar tillväxt

Ett nationellt mål för hållbar tillväxt ska också tas fram. Målet är ökad tillväxt av biomassa, klimatanpassning och biologisk mångfald i den brukade skogen. Parallellt ska Skogsstyrelsen i samråd med andra aktörer ta fram en rådgivningskampanj för ökad hållbar tillväxt och hållbart brukande. Det ska även ske en översyn av skogspolitikens förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas, enligt ytterligare ett tillkännagivande från Miljö- och jordbruksutskottet.

– Skogsindustrierna välkomnar ett mål om hållbar tillväxt och en rådgivningskampanj. Det krävs både långsiktighet och resurser för att genomföra kampanjen, och markeringen att den både syftar till stärka konkurrenskraften såväl som att bidra till klimat- och miljömålen är viktig. Ett aktivt skogsbruk som kombinerar hög tillväxt med god naturhänsyn ger Sverige unikt goda möjligheter att skapa jobb och välfärd i hela landet, samtidigt som skogsprodukter ersätter fossila produkter och ger ett stort bidrag till klimatomställningen, säger Linda Eriksson.