Svensk lagstiftning omöjliggör skogsbruk stora delar av året

Blåsmes i skog

Skogsstyrelsens besked innebär att skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå. Till exempel arter som blåmes.

Skogsstyrelsen skriver i ett pressmeddelande att nya domar, från mark- och miljödomstolarna och EU-domstolen, skapat vad man kallar en ”ny ordning i skogen”. Tolkningen av det rådande rättsläget innebär att skogsägare är skyldiga att ta hänsyn till samtliga vilda fågelarter – på individnivå, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Samma sak gäller en rad andra fridlysta djur och växter.

– Konsekvenserna av Skogsstyrelsens tolkning blir att det i princip inte går att bedriva något skogsbruk under stora delar av året, eftersom det riskerar att störa fåglar och deras livsmiljöer. I så fall blir det nära nog omöjligt att driva sågverk, massa- och pappersbruk som är beroende av ett jämt flöde av färsk råvara under hela året, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.

Svensk överimplementering

I sin analys hänvisar Skogsstyrelsen till utvecklingen av praxis i EU-domstolen som rör Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen, som är den svenska implementeringen av EU:s fågel- och livsmiljödirektiv. Genom att artskyddsförordningen införlivat EU-direktiven i svensk rätt får EU-domstolens bedömningar direkt inflytande över skogsbruket.

– En viktig anledning till att dagens besked från Skogsstyrelsen har någon grund är den svenska överimplementeringen av direktiven. Nu skyddas samtliga fåglar och dess biotoper på individnivå – oavsett om de tillhör hotade arter eller inte. Implementeringen får extrema konsekvenser och hotar en hel näring som är viktig för hela landet och för den gröna omställningen. Det är uppenbart att det behövs en ändring av artskyddsförordningen, säger Magnus Berg.

Höjda kunskapskrav

En viktig följd av Skogsstyrelsens ställningstagande är att det ställs mycket höga kunskapskrav på enskilda skogsägare. Inför en avverkning anses skogsägaren numera skyldig att inhämta kunskaper om förekomsten av fridlysta och skyddade arter inom averkningsområdet. Skogsstyrelsen aviserar att den ska begära in mer kompletterande underlag och utredningar från skogsägarna om arter kan komma att påverkas negativt av avverkningar.

– I och med detta läggs en betydande administrativ och ekonomisk börda på skogsägarna. Det är lätt att se framför sig hur kunskapskraven kommer att utvecklas till en administrativ och juridisk mardröm. Sammantaget kommer den ”nya ordning” som Skogsstyrelsen talar om att skapa onödiga problem för små och stora skogsägare och allvarligt störa skogsindustrins råvaruförsörjning, säger Magnus Berg.