Energimyndigheten: Bioenergi viktig för omställningen

Energimyndigheten finansierar varje år en stor mängd forskningsprojekt kopplade till bioenergifrågor. "Vi arbetar ju för ett hållbart energisystem och där har bioenergin en given plats", säger Mats Larsson, forskningshandläggare.

Energimyndigheten är den myndighet som har helhetsansvaret för energiomställningen i Sverige. De är dessutom Sveriges största forskningsfinansiär inom energiområdet, där bioenergi är ett av sex övergripande forskningsområden.

Energimyndighetens satsningar på forskning kopplad till bioenergi innefattar bland annat teknik och system för skörd och hantering av skogs- och åkerbränslen och miljöeffekter av skogsbränsleuttag, men också produktion av bränslen från både skog och åker. Forskningssatsningarna innehåller även program med inriktning på förädling av bränslen.

Hur ser myndigheten på framtiden för bioenergi?

– Positivt, det kan vi säga med bestämdhet, säger Benny Fillman, forskningshandläggare på Energimyndigheten, med inriktning kraftvärme och koldioxidinfångning (CCS).

Han får medhåll av sin kollega, Mats Larsson, även han handläggare med siktet inställt på i första hand biodrivmedel.

– Vi arbetar ju för ett hållbart energisystem och där har bioenergin en given plats, säger Mats Larsson.

Hur framtidens bioenergilösningar kommer att se ut, eller vilka innovationer som väntar runt hörnet, är det svårt att sia om.

– Det behövs så mycket mer än teknikutveckling för att få till en förändring, säger Benny Fillman.

För att bättre kunna möta utmaningarna har Energimyndigheten startat ett nytt forskningsprogram som vänder sig till många olika sektorer och vetenskaper. Syftet är att skapa bättre förutsättningar till ett brett angreppssätt.

– Eftersom det är många faktorer som påverkar en omställning är det viktigt att vi kan inkludera alla dessa faktorer i det vi ger forskningsstöd till, säger Mats Larsson.

Under 2021 kommer Energimyndigheten i den nya satsningen fatta beslut om att bevilja cirka 100 miljoner skattekronor fördelat på ett 20-tal bioenergiprojekt som löper under fyra år.

– Inom programmet har vi även en särskild satsning på innovationskluster, säger Benny Fillman.

Syftet med kluster är att bilda plattformar där aktörskonstellationer inom olika sektorer och discipliner kan nätverka och och på så sätt stimulera en innovativ verksamhet. Myndigheten har avsatt 10 miljoner kronor för detta under perioden 2022–2024.

– Det ingår i vårt uppdrag att förhålla oss så öppna som möjligt. Forskning handlar bland annat om att inte stirra sig blind på en fråga utan behålla ett öppet sinne. Det försöker vi göra på alla plan, säger Mats Larsson.

Han förutspår är att vi kommer se bioenergi i allt större utsträckning inom flyg- och sjöfart under de närmaste tio åren.

– Det har med elektrifieringen att göra, i alla fall på bränslesidan. Den utvecklingen ser vi redan idag. I takt med att den landburna fordonsflottan elektrifieras kommer biobränslen i större utsträckning hamna i båtar och flygplan, eftersom det, än så länge, är svårare att köra långa sträckor över hav och i luften på bara el, säger han.

På energiområdet hoppas Benny Fillman på ett utvecklat resursutnyttjande, förmodligen med fokus på teknikutveckling. Infångning och lagring av koldioxid (CCS) är ett spår som det redan nu forskas mycket på, även inom bioenergisektorn.

– Samverkan är en nyckel för att lösa de komplexa utmaningar som vi står inför. Det behövs mellan olika aktörer, intressenter och behovsägare.

– Vi ser ett stort intresse för det och det gör oss hoppfulla inför framtiden, avslutar Mats Larsson.

 

Fem pågående forskningsprojekt inom bioenergi som Energimyndigheten är med och finansierar

  • Mer hållbar biomassa

Undersöker bland annat hur ökad produktionspotential av biobränslen kan tas fram genom nya, hållbara, produktionssystem.
Projekttitel: Minska negativa miljöeffekter av biomassaproduktion genom att producera mer biomassa. Period: 2019–2021, beviljade medel: 989 066 kr

Läs mer

  • Infångning av koldioxid

Ett projekt som går ut på att utveckla tekniken för infångning av koldioxid via karbonisering. Projektet bedöms av Energimyndigheten ha betydande potential att minska processrelaterade utsläpp och nå negativa utsläpp inom flera branscher i bioenergisektorn.

Projekttitel: Processutveckling av karbonatiseringbaserad CCS med alkaliska material. Period: 2020–2022, beviljade medel: 2 711 499 kr

Läs mer

  • Algoritmer effektiviserar biobaserad värme- och elproduktion

Går ut på att utveckla självlärande instrument och algoritmer som, via realtidsmätningar, kan förbättra effektiviteten i termiska bioenergiprocesser. Syftar till att minska utsläpp och miljöpåverkan via effektivisering.
Projekttitel: Självlärande laserbaserad processdiagnostik för optimering av biobaserad värme- och elproduktion. Period: 2020–2023, beviljade medel: 3 792 156 kr

Läs mer

  • Digital plattform för handel med biobränslen

Målet är att, med hjälp av så kallade blockkedjor, bygga en digital plattform för handel med biobränslen.

Projekttitel: Säkra informationsflöden med en digital plattform för handel med biobränslen. Plattformen bedöms av Energimyndigheten ha potential att göra energimarknaden mer effektiv och attraktiv, något som i sin tur kan bidra till att öka omställningen av energisystemet.

Projekttitel: Säkra informationsflöden med en digital plattform för handel med biobränslen

Period: 2020–2023, beviljade medel: 1 904 000 kr

Läs mer

  • Säkrare beräkningar av bioenergins klimatnytta

Projektet går ut på att bygga ut ett redan existerande analysverktyg (SweFor) och göra det möjligt att simulera scenarier där skogsproduktion, industrianläggningar, transporter, marknader och klimat integreras. Effekten blir förbättrade möjligheter att simulera bland annat framtida tillväxt, skörd, efterfrågan och substitutionseffekter för bättre beräkningar av den skogliga bioenergins klimatnytta.

Projekttitel: Ett analytiskt ramverk till stöd för skoglig bioenergiutveckling
Period: 2019–2021
Beviljade medel: 3 395 000 kr

Läs mer