Om skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald

Frågor och svar

Foto: Samuel Unéus

Vad gör skogsnäringen för att bevara biologisk mångfald? 

Skogsägare sätter av områden för naturvård och tar hänsyn vid varje åtgärd i skogen. Hittills har Sveriges skogsägare tillsammans avsatt 1,2 miljoner hektar av sin skog för naturvård. Utöver detta lämnar skogsägare idag 8-10 procent av arealen som miljöhänsyn vid slutavverkning. Då sparas särskilt gamla och värdefulla träd, träddungar och kantzoner. Många skogsägare genomför också omfattande naturvårdsinsatser i form av till exempel naturvårdsbränningar och återskapande av våtmarker och livsmiljöer som gynnar hotade arter. Dagens miljöhänsyn har praktiserats under cirka 20 år i Sverige och bidrar starkt till att både mildra negativa hyggeseffekter samt till att skapa nya naturvärden för biologisk mångfald. Utöver att fungera som livsmiljöer för hyggeskänsliga arter berikar den lämnade miljöhänsynen på flera sätt den uppväxande skogen. De skogar som idag föryngras kommer att hysa betydligt fler naturvärden jämfört med de skogar som föryngrades tidigare. 

Hur påverkas den biologiska mångfalden av det svenska skogsbruket? 

All form av mänsklig aktivitet i naturen påverkar den biologiska mångfalden, en påverkan som har pågått i tusentals år. Skogsbruk har på många håll gett en annan typ av skogar än de som fanns innan skogsbruk började bedrivas i störres skala. På vissa håll är skogarna tätare och mörkare, på andra håll glesare på grund av röjning och gallring. Det här innebär att olika arter trivs olika bra i de olika skogarna. Sammantaget med den skog som undantas från skogsbruk och med den naturhänsyn som tas vid avverkningar, anser skogsnäringen att vi ger goda livsvillkor för de arter som är normalt förekommande i vår svenska boreala skog. Blickar vi bakåt kan vi konstatera att svenska skogar idag innehåller mer hård död ved och fler grova lövträd än vi hade för 100 år sedan. Sedan 90-talet har vi även fått mer ädellövskog, mer lövträdsdominerad skog och mer gammal skog.  

Är skog som är planterad mer artfattig än självsådda skogar?  

Skog som är planterad är inte artfattigare än en självsådd skog. Men de senare kan hysa fler ovanliga, mer sällsynta arter. Likaså är ofta äldre skogar, oavsett om de är planterade eller inte, mer artrika än unga skogar.  

Hur påverkas djur och växter som lever i skogen av en avverkning? 

Vid en avverkning flyttar många djur på sig. Vissa lämnar platsen, andra dras till hygget. Djur som gynnas av avverkning är exempelvis växtätare som älg och rådjur, eftersom de får god tillgång på mat på hygget, medan djur som gillar skugga och är anpassade till äldre skog inte trivs med förändringen. De flesta av dessa arter kan återetableras när skogen blir äldre. Genom att vi har skogar i alla åldrar kan de flesta arter hitta bra livsmiljöer. Särskilt känsliga arter skyddas genom hänsyn och avsättningar. 

Våra skogar och de arter som lever i den är anpassade till att klara omvälvande förändringar som skogsbränder eller stormar ger. Därmed klarar de också den påverkan som en avverkning ger. Färre än fem djurarter i Sverige anses ha dött ut till följd av avverkning sedan 1950-talet 

Vissa växter och svampar kan däremot ha det svårare. Vissa menar att för dessa arters kontinuitet måste de kunna vara på samma plats därför att fröerna/sporerna inte sprids tillräckligt långt. Sådana arter påverkas förstås när den omgivande miljön förändras. För att gynna arter med dålig spridningsförmåga lämnas skog orörd.