Om hyggen i skogen

Frågor och svar

Foto: Kerstin Jonsson Ett hygge i skogen

Varför har vi hyggen?  

I Sverige väljer många skogsägare det så kallade trakthyggesbruket därför att det gör att skogen växer bättre. Det gör mer virke som Sverige kan använda till förnybara produkter och landets ekonomiEftersom skogen ska användas som en ekonomisk resurs för landet finns en bred samsyn inom skogsnäringen, skogsmyndigheter och lagstiftare att trakthyggesbruk ska vara den vanligaste formen av skogsbruk.  

Trakthyggesbruk – hur går det till?

Trakthyggesbruk är den vanligaste brukningsformen. Det innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, precis som i jordbruket. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra. Parallellt övervakas skogen för att i tid upptäcka och förebygga hot som skadeinsekter, stormar och bränder. När det är dags att skörda avverkas merparten av alla träd i beståndet vid ett och samma tillfälle. Vissa träd och trädgrupper, oftast runt fem–tio procent av arealen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och motverka kalhyggeskänslan. Efter avverkning planteras nya träd och cykeln fortsätter.

Finns andra sätt att bruka skogen än trakthyggesbruk? 

Skogsägaren har frihet att välja brukningsform inom ramen för SkogsvårdslagenHyggesfritt skogsbruk har sin plats där särskild hänsyn behöver tas och som inte kan uppfyllas med trakthyggesbruk. Det kan till exempel handla om att bibehålla eller förstärka upplevelsevärden i tätortsnära områden, bevara och gynna hänglavsskogar viktiga för renskötseln eller undvika kontinuitetsbrott för marklevande svampar. Vi är nyfikna och vill gärna bygga mer kunskap kring hyggesfritt skogsbruk. Det finns ännu så länge relativt lite forskning på området och den samlade bilden är att hyggesfritt skogsbruk innebär sämre tillväxt och en lägre kolbindning. Därför är det spännande att följa utvecklingen kontinuerligt och lära mer. Sedan är det inte alltid så att hyggesfria metoder alltid är bättre för den biologiska mångfalden än vad trakthyggesbruk är, utan det gäller att hitta den mest optimala metoden för varje område som ska skördas, utifrån många olika aspekter. Förutsättningarna för hur vi kan bruka skogen skiljer sig också åt över landet.  

Hur stort är ett hygge? 

Ett hygge i Sverige är i genomsnitt 7,3 hektar, enligt Skogsstyrelsens statistik från åren 2018-2020Ytorna i södra Sverige är generellt sett mindre än de i norra Sverige. Enligt lag är ytan maximerad till 20 hektar i fjällnära skog. Stora hyggen hänger oftast ihop med stormar eller bränder. 

På ett hygge lämnas det kvar träd och höga stubbar, varför då? 

Det kan se stökigt ut på ett hygge, men det har sina skäl. Höga stubbar är till exempel ett sätt för skogsbruket att öka mängden död ved i skogarna, som bland annat är viktigt för många insekter. Träddungar lämnas kvar både för att värna arter och för att minska kalhetskänslan när man avverkar skog och de gör nytta som en tillflyktsort för arter medan den nya skogen växer upp. Är du i en certifierad skog är den här synen vanlig – då lämnas minst tio extra träd per hektar på hygget och det finns regler för hur stor yta som får vara kal. Träd eller ved lämnas kvar på marken för att långsamt brytas ner och samtidigt utgöra hem åt insekter, lavar, mossor, tickor och så vidare.