Om hyggen i skogen

Frågor och svar

Foto: Kerstin Jonsson Ett hygge i skogen

Varför har vi hyggen? 

Svenska skogar lämpar sig väl för trakthyggesbruk.  Många av de svenska trädslagens växtsätt är anpassade till kraftiga störningar i samband med återkommande stormar och bränder. Trakthyggen efterliknar den här typen av störningar och gör också att skogen växer bättre. Det ger mer virke som vi kan använda till förnybara produkter och som är bra för landets ekonomi. Trakthyggesbruket är en viktig förklaring till att den svenska skogens virkesförråd har mer än fördubblats under de senaste 100 åren. Tanken med metoden är att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar över hela skogslandskapet. Det innebär att man tar bort skog på ett ställe i taget, men att det alltid finns gott om växande skog i olika åldrar om man tittar över större landskapsavsnitt.

En annan positiv följd av trakthyggesbruket, både sett ur miljöperspektiv och för skogsekonomin, är att det möjliggör uttag av GROT (grenar och toppar) för produktion av bioenergi. Läs mer om hur hela trädet tas tillvara vid avverkning.

Hur länge har vi bedrivit trakthyggesbruk i Sverige?

Trakthyggesbruk introducerades under 1800-talets första hälft i Sverige, men fick sitt stora genombrott på 1950-talet. Metoden är under ständig utveckling och förfining. I och med omläggningen av skogspolitiken i början av 1990-talet har fokus hamnat mer på miljö och biologisk mångfald. Dagens trakthyggesskogsbruk kombinerar därför ekonomiskt rationell virkesproduktion med bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och andra naturvärden. Till exempel är dagens hyggen mindre än de var på 50-talet. Regler för hur man ska ta hänsyn till miljö och kulturlämningar har också tillkommit.

Trakthyggesbruk – hur går det till?

Trakthyggesbruk innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, precis som i jordbruket. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra. Parallellt övervakas skogen för att i tid upptäcka och förebygga hot som skadeinsekter, stormar och bränder. När det är dags att skörda avverkas merparten av alla träd i beståndet vid ett och samma tillfälle. Vissa träd och trädgrupper, oftast runt fem–tio procent av arealen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och motverka kalhyggeskänslan. Efter avverkning planteras nya träd och cykeln fortsätter. Läs mer om skogens gröna kolcykel.

Finns andra sätt att bruka skogen än trakthyggesbruk?

Skogsägaren har frihet att själv välja brukningsform, inom ramen för Skogsvårdslagen. Olika skogsägare har olika mål för sitt skogsägande. Hyggesfritt skogsbruk har sin plats för att nå vissa mål och där särskild hänsyn behöver tas som inte kan uppfyllas med trakthyggesbruk. Det kan till exempel handla om att bibehålla eller förstärka upplevelsevärden i tätortsnära områden, bevara och gynna hänglavsskogar som är viktiga för renskötseln eller för att gynna marklevande svampar.

Det finns ett intresse att öka kunskapen om hyggesfritt skogsbruk. Det finns ännu så länge relativt lite forskning på området och den samlade bilden är att hyggesfritt skogsbruk innebär sämre virkesproduktion och en lägre kolbindning. Förutsättningarna för hur vi kan bruka skogen skiljer sig också åt över landet. 

Hur stort är ett hygge?

Ett hygge i Sverige är i genomsnitt 3,6 hektar, enligt Skogsstyrelsens statistik från år 2019. Hyggen i södra Sverige är generellt sett mindre än vad de är i norra Sverige.

På ett hygge lämnas det kvar träd och höga stubbar, varför då?

Det kan se stökigt ut på ett hygge, men det har sina skäl. Höga stubbar är till exempel ett sätt för skogsbruket att öka mängden död ved i skogarna, som bland annat är viktigt för många insekter. Träd lämnas kvar vid kantzoner mot sjöar och vattendrag och för naturvårdshänsyn. Enskilda praktfulla träd och trädgrupper och ibland fröträd som används för föryngring kan också bli kvar. Är du i en certifierad skog är den här synen vanlig – då lämnas minst tio extra träd per hektar på hygget och det finns regler för hur stor yta som får vara kal. Träd eller ved lämnas kvar på marken för att långsamt brytas ner och samtidigt utgöra hem åt insekter, lavar, mossor, tickor och så vidare. Få fler aha-upplevelser om dagens skogsbruk.

Läcker hyggen kol?

Det pågår alltid läckage av koldioxid i skogen genom nedbrytning av döda träd, träddelar och andra växter. Efter en avverkning på ett hygge stannar fotosyntesen i princip av eftersom så stor del av träden är borta, samtidigt som nedbrytning av kvarvarande träddelar fortgår. Detta leder till att utflödet av koldioxid under ett antal år blir större än upptaget – på just den berörda ytan. Men kolbalansen i skogen måste ses i ett landskapsperspektiv. Genom att ha en hög tillväxt i hela skogslandskapet och inte avverka mer än det växer, kompenserar den omgivande växande skogen för den kolförlust som uppstår på det enskilda hygget. Efter fem – sju år är kolbalansen i den nya skogen återställd. Skogen på just den ytan bidrar återigen som kolsänka. Den svenska skogen växer med i genomsnitt 120 miljoner kubikmeter varje år, vilket motsvarar en koldioxidbindning om drygt 140 miljoner ton per år.

Vill du lära dig mer om skogens kollagring? Ta del av vår rapport.