Om hyggen i skogen

Frågor och svar

Foto: Kerstin Jonsson Ett hygge i skogen

Varför har vi hyggen?  

I Sverige väljer många skogsägare att bedriva trakthyggesbruk därför att det gör att skogen växer bättre. Det ger mer virke som vi kan använda till förnybara produkter och som är bra för landets ekonomi. Eftersom skogen ska användas som en ekonomisk resurs för landet finns en bred samsyn inom skogsnäringen, skogsmyndigheter och lagstiftare att trakthyggesbruk oftast är den lämpligaste formen av skogsbruk i Sverige.  

Trakthyggesbruk – hur går det till?

Trakthyggesbruk är den vanligaste brukningsformen. Det innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, precis som i jordbruket. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra. Parallellt övervakas skogen för att i tid upptäcka och förebygga hot som skadeinsekter, stormar och bränder. När det är dags att skörda avverkas merparten av alla träd i beståndet vid ett och samma tillfälle. Vissa träd och trädgrupper, oftast runt fem–tio procent av arealen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och motverka kalhyggeskänslan. Efter avverkning planteras nya träd och cykeln fortsätter.

Finns andra sätt att bruka skogen än trakthyggesbruk? 

Skogsägaren har frihet att själv välja brukningsform, inom ramen för Skogsvårdslagen. Olika skogsägare har olika mål för sitt skogsägande. Hyggesfritt skogsbruk har sin plats för att nå vissa mål och där särskild hänsyn behöver tas som inte kan uppfyllas med trakthyggesbruk. Det kan till exempel handla om att bibehålla eller förstärka upplevelsevärden i tätortsnära områden, bevara och gynna hänglavsskogar som är viktiga för renskötseln eller för att gynna marklevande svampar. 

Det finns ett intresse att öka kunskapen om hyggesfritt skogsbruk. Det finns ännu så länge relativt lite forskning på området och den samlade bilden är att hyggesfritt skogsbruk innebär sämre virkesproduktion och en lägre kolbindning. Sedan är inte alltid hyggesfria metoder bättre för den biologiska mångfalden än vad trakthyggesbruk är, utan det gäller att hitta den optimala metoden för varje område som ska skördas, utifrån många olika aspekter. Förutsättningarna för hur vi kan bruka skogen skiljer sig också åt över landet.  

Hur stort är ett hygge? 

Ett hygge i Sverige är i genomsnitt 3,6 hektar, enligt Skogsstyrelsens statistik från år 2019. Hyggen i södra Sverige är generellt sett mindre än vad de är i norra Sverige. 

På ett hygge lämnas det kvar träd och höga stubbar, varför då? 

Det kan se stökigt ut på ett hygge, men det har sina skäl. Höga stubbar är till exempel ett sätt för skogsbruket att öka mängden död ved i skogarna, som bland annat är viktigt för många insekter. Träddungar lämnas kvar både för att värna arter och för att minska kalhetskänslan när man avverkar skog och de gör nytta som en tillflyktsort för arter medan den nya skogen växer upp. Är du i en certifierad skog är den här synen vanlig – då lämnas minst tio extra träd per hektar på hygget och det finns regler för hur stor yta som får vara kal. Träd eller ved lämnas kvar på marken för att långsamt brytas ner och samtidigt utgöra hem åt insekter, lavar, mossor, tickor och så vidare.  

Läcker hyggen kol?

Det pågår alltid läckage av koldioxid i skogen genom nedbrytning av döda träd, träddelar och andra växter. Efter en avverkning på ett hygge stannar fotosyntesen i princip av eftersom så stor del av träden är borta, samtidigt som nedbrytning av kvarvarande träddelar fortgår. Detta leder till att utflödet av koldioxid under ett antal år blir större än upptaget – på just den berörda ytan. Men kolbalansen i skogen måste ses i ett landskapsperspektiv. Genom att ha en hög tillväxt i hela skogslandskapet och inte avverka mer än det växer, kompenserar den omgivande växande skogen för den kolförlust som uppstår på det enskilda hygget. Efter fem – sju år är kolbalansen i den nya skogen återställd. Skogen på just den ytan bidrar återigen som kolsänka. Den svenska skogen växer med i genomsnitt 120 miljoner kubikmeter varje år, vilket motsvarar en koldioxidbindning om drygt 140 miljoner ton per år.

Vill du lära dig mer? Ta del av vår rapport.