Stabila förutsättningar för mångfald i Europas skogar

Foto: Björn Johansson

Förutsättningarna för den biologiska mångfalden i Europa är stabila, och har förbättrats över tid, skriver europeiska forskningsinstitutet EFI i sin rapport. För fortsatt positiv utveckling krävs en större mångfald av förvaltningsmetoder och strategier. "Och ett ekonomiskt system som stimulerar till det", säger Elizabeth Pötzelsberger, huvudförfattare till rapporten.

European Forest Institute (EFI) bedriver forskning och ger policystöd i skogsrelaterade frågor. I juni 2021 släppte institutet rapporten Forest biodiversity in the spotlight - what drives change. Rapporten tittade på nyckelfrågor kopplade till skogarnas biologiska mångfald i Europa, med tonvikt på tillståndet, nyckelfaktorer för påverkan och hur skogsbruket kan arbeta för bevarande och återställande av biologisk mångfald.

Elisabeth Pötzelsberger är huvudförfattare till rapporten. Hon är ekolog, naturresursförvaltare och har en doktorsexamen i skogsvetenskap. Hon började arbeta på EFI för att ta forskningen närmare praktik och beslutsfattande. Att tillhandahålla vetenskapliga fakta för dagens stora samhällsfrågor, och att kommunicera den på rätt ställen, är viktiga drivkrafter för henne.

De inledande delarna av rapporten tar upp den långsiktiga inverkan som mänskligheten haft på miljön. Människor har påverkat det europeiska landskapet i tusentals år och skogarna är inget undantag. Skogens utbredning, innehåll och utseende har förändrats över tid. Områden med primär- och gammelskog i Europa har minskat, idag ligger den på cirka tre procent.

– Men mänsklig aktivitet har också möjliggjort utvecklingen av extremt artrika kulturlandskap, säger Elizabeth Pötzelsberger.

Mångfalden stabil i Europas skogar

EFI-rapporten visar på stabila eller till och med förbättrade förutsättningar för den funktionella mångfalden i de europeiska skogarna. Populationen av skogsfågel är överlag stabil, mängden död ved och mångfalden av trädslag har ökat. Även skogsarealen i Europa ökar. Men för sällsynta och endemiska arter, alltså arter som bara finns i en enda specifik region, är situationen fortfarande osäker. Det kan, menar EFI, bero på tillämpningen av alltför homogena skötselmetoder i stora skogsområden.

– Homogenisering är inte bra för den biologiska mångfalden, därför behöver vi större flexibilitet, en bredare mångfald av förvaltningsmetoder och strategier samt ett ekonomiskt system som stimulerar till det, säger Elizabeth Pötzelsberger.

Lyfter skogsägarnas roll

Hon vill göra fler uppmärksamma på alla engagerade skogsägare och andra som till vardags arbetar med och i Europas skogar. Personer som med stolthet bär ansvaret att förvalta friska skogar till nästa generation.

– Det finns en sådan rikedom i olika arbetsmetoder och erfarenheter, säger hon och betonar att en och samma lösning aldrig kan fungera för att optimera skogens biologiska mångfald i hela Europa.

– Utbyte av kunskap, erfarenheter och forskning är nyckelfaktorer för att förbättra den biologiska mångfalden i Europas skogar, säger hon.

Underlätta hållbara skogsinvesteringar

Skogsägarna själva, betonar EFI i sin rapport, är nyckelpersoner när det kommer till återställande och bevarande av skogens biologiska mångfald. Därför är det är oerhört viktigt att motivera dem att själva överväga ett mer aktivt bevarande av biologisk mångfald än vad som krävs för en sund produktionsskog.

Rapporten betonar vikten av ramverk och ekonomiska incitament för rättvis ersättning för de produkter som skogen levererar. Ersättning som också täcker kostnaderna för de mångfaldsfrämjande åtgärder som skogsägaren tagit. Det går att förbättra skogsekosystemen, enligt EFI, genom att bland annat underlätta för hållbara investeringar. När investeringarna finansieras av skogsägarna själva, så ska det premieras ytterligare, föreslår institutet.

– Incitament för att uppmuntra skogsägare att vara proaktiva för att förbättra skogens biologiska mångfald kan utvecklas bland annat genom att man betalar för miljötjänster, så kallade Payments for Environmental Services (PES), säger Elizabeth Pötzelsberger.

I rapporten diskuteras även något man kallar biologisk mångfaldskompensation, Biodiversity offsets. Det går ut på att man accepterar förluster av biologisk mångfald på en plats med (hög) ekonomisk utveckling samtidigt som man kompenserar för detta på andra platser. Gröna obligationer, ”Green bonds” är ytterligare ett annat alternativ som gör det möjligt att ta förmånliga lån för att betala för kostsamma naturvårdsåtgärder.

Mätmetoder och klimathot

Framtida metoder för att mäta och bedöma biologisk mångfald nämns också av EFI som en viktig del av utvecklingen. Om skogarnas biologiska mångfald ska kunna utvecklas gemensamt måste unionen arbeta tillsammans för att skapa tydliga, ekonomiskt genomförbara och pålitliga system för forskning och utveckling av skogarnas biologiska mångfald.

Sist, men absolut inte minst, pekar EFI på klimatförändringarna som den viktigaste påverkansfaktorn för den biologiska mångfalden i Europas skogar. Klimatförändringar påverkar både arter och deras livsmiljöer, de gynnar arter med speciella egenskaper medan andra kan minska eller till och med dö ut, åtminstone lokalt.

– Vi måste stoppa klimatförändringarna som verkligen sätter våra ekosystem under enorm press just nu. De äventyrar överlevnaden inte bara för enstaka arter utan hela artsamhällen, säger Elizabeth Pötzelsberger.