Produktion och tillverkning

Arbetsmiljö, jämställdhet, råvaruanvändning, utsläpp till vatten och luft, energianvändning - hållbarhetsarbetet på svenska sågverk och bruk är omfattande. Här kan du läsa kort om läget i några viktiga frågor.

På svenska sågverk och massa- och pappersbruk pågår ett systematiskt och långsiktigt hållbarhetsarbete. Det präglas av en helhetssyn på verksamheten och omfattar såväl medarbetare och det omgivande samhället som produktionens resursanvändning och miljöpåverkan. Det involverar därmed också företagens leverantörer. Helhetssynen för också med sig ständiga avvägningar och balans mellan olika hållbarhetsmål. Ekonomiska resurser är till exempel en förutsättning för investeringar i miljöteknik. Här följer några nedslag i skogsindustrins viktiga hållbarhetsarbete. 

Jämställdhet och mångfald 

Konkurrenskraften, tillväxten och arbetsmiljön är alla faktorer som stärks av en mångfald på företaget. Andelen kvinnor i branschen måste öka. Det kräver ett långsiktigt arbete med normervärderingar och med att göra utbildningsvägar och yrken mer attraktiva för alla. Branschen har också ett tydligt ställningstagande mot all form av diskriminering. Här berättar vi mer.

Säker arbetsmiljö 

Trygga arbetsplatser lägger grunden för attraktiva arbetsplatser där människor trivs och stannar kvar. Arbetsmiljöarbetet inom skogsindustrin bedrivs systematiskt med uppföljning och rapportering av tillbud, riskobservationer och olycksfall. Här berättar vi mer.

Miljöhänsyn 

Miljöhänsyn har varit en grundläggande del i skogsindustrins hållbarhetsarbeteTrots att produktionen har ökat kraftigt är dagens utsläpp en bråkdel av 1970-taletsSkogsindustrin var, bland annat genom SSVL - Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning, med och utvecklade tekniken för en renare produktion. Utöver övergången till förnybara bränslen var utvecklingen av klorfri blekning nog den största miljöförbättringen. Utsläppen från tillverkningen är generellt sett låga idag men arbetet för förbättring pågår ständigt.  

Råvaruanvändning 

Vid avverkning tas hela trädet tillvara. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar. Den kraftigaste delen av stammen blir virke till hus och möbler. Den tunnare delen blir till massa för tillverkning av papper, kartong och textil. Trädens toppar och grenar, samt restströmmar från skogsindustrin, går till produkter som bioenergi, biodrivmedel och andra kemikalier. Frågan om hur råvaran används på bästa sätt är ständigt på agendan. Här spelar både innovation och efterfrågan viktiga roller.  

Energianvändning 

Det går åt mycket energi när skogsråvara förädlas till produkter. Skogsindustrin är faktiskt Sveriges största energianvändare. Samtidigt är skogsindustrins energianvändning fossilfri till 96 procent. Det beror på att man för ett antal år sedan gick över till bioenergi och slopade oljan.  

El utgör ungefär en fjärdedel av energianvändningen, resten är värme. Det motsvarar nästan 15 procent av Sveriges elanvändning.  

Branschen är samtidigt en stor energiproducent. 40 procent av elen producerades av företagen själva i form av mottrycks-, vatten- och vindkraft. Även värmenergin producerar man på egen hand och får även ett stort överskott att leverera till samhällets omkringliggande värmeverk. 

Inom skogsindustrin sker ett kontinuerligt arbete för att effektivisera energianvändningen ytterligare. Oftast sker de stora energieffektiviseringarna i samband med investeringar som förbättrar verksamheten. 

Utsläpp till luft 

Efter ett framgångsrikt arbete med att få ner utsläppen av svaveloxider till nära noll ligger idag fokus på att med teknikens hjälp minska utsläppen av kväveoxider. Utsläppen av svaveloxider minskade tack vare en övergång till biobränslen. Samma bränslen har också inneburit ökade utsläpp av kväveoxider då de naturligt innehåller kväve.  

Vattenanvändning och utsläpp till vatten 

Vatten är en viktig del av produktionsprocessen. Minskad och cirkulär användning av vatten inom produktionen är något som industrin arbetar med. En ökad återanvändning av redan uppvärmt vatten inverkar också positivt på energianvändningen.  

1900-talets massatillverkning medförde utsläpp av träfibrer och miljögifter till omkringliggande vattendrag. Dessa har ansamlats på botten i så kallade fibersediment och dragit till sig utsläpp av miljögifter från omgivande samhälle och industri. Den senaste forskningen visar atspridningen av miljögifter från fibersedimenten har minskat kraftigt och fortsätter minska succesivt. Diskussionen om fibersedimenten ska lämnas orörda eller saneras är i högsta grad levande. IVL svenska miljöinstitutet har utvecklat ett kontrollprogram som skogsindustrin ser positivt på.

Läs mer hos IVL här. 

Buller från industrin 

Stora industrier är igång dygnet runt alla dagar om året. Det betyder att de bidrar med ljud under dygnets alla timmar och att gränsvärdena för nattetid vanligen är de mest problematiska. Trots att industrin i många fall fanns på platsen före bebyggelsen finns det flera exempel på att acceptansen för industrins ljud och behov av trafik har minskat. Branschen arbetar därför sedan lång tid tillbaka för att begränsa bullret från verksamheterna. Samtidigt måste effekterna av åtgärderna alltid balanseras mot kostnaden de innebär 

Lukt från industrin 

Trä har en doft som många märker när de passerar en skogsindustri. Associationer till dålig lukt från är främst kopplade till massabruk som använder sulfattekniken, även om de även kan förekomma från de så kallade sulfitbruken. Utsläppen av dessa tråkiga dofter har minskat i stor omfattning eftersom man nuförtiden samlar in luktgaser och förbränner dem. Idag känns lukten främst vid problemsituationer eller i samband med att man startar eller stoppar produktion. 

Kemikalieanvändning 

Utsläpp av kemikalier från skogsindustrins reningsverk är idag små. På massabruk och sågverk återvinns kemikalier gång på gång i cirkulära flöden. Miljöbelastande kemikalier byts också ut kontinuerligt. Detta sker genom samarbete med kemiindustrin och genom databaser med uppgifter om innehåll och effekter.