Ett hållbart skogsbruk gynnar mångfalden

Illustration med skog och djur

Ett hållbart skogsbruk går hand i hand med biologisk mångfald. Betyder det att vår flora och fauna är densamma som för runt hundra år sedan eller har något ändrats?

Vi vet ganska lite om hur mångfalden i skogen faktiskt har förändrats genom historien. Det är svårt att skatta populationsstorlekar av insekter, svampar, lavar och mossor. Men indirekt kan antalet arter och populationer bedömas genom att titta på de strukturer och miljöer som olika arter kräver.

Om man räknar alla naturtyper, och inte bara skog, har 202 arter registrerats som försvunna i Sverige sedan 1850 enligt Rödlistan. Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Under samma period har samtidigt den svenska häckfågelfaunan utökats med 38 arter enligt en studie 2014, av forskare från bland annat Lunds universitet. Att en art saknas behöver i sig inte betyda att den har utrotats, den kan ha funnit bättre förutsättningar på andra platser än i Sverige.

Vår kunskap om de ekologiska sambanden mellan miljö och arter växer för varje år och skogsnäringens mål är att bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Därför läggs stora resurser på miljövårdande insatser och på forskning kring hållbart skogsbruk. Forskning som gör att vi förstår mer om de ekologiska sambanden och kan hitta effektiva metoder för att gynna mångfalden samtidigt som vi brukar skogen. Det är till exempel därför som du nuförtiden ser skogsdungar, höga stubbar, och kvarlämnade träd på hyggena. De är alla en del av förändrade brukningsmetoder för att skapa nytta som hem åt fåglar, insekter, lavar, mossor och tickor med mera.