En mandatperiod är snart till ända – vad är du stoltast över att din partigrupp i parlamentet har åstadkommit kopplat till den gröna given?
– Vi gröna har hela tiden varit en avgörande länk mellan politiken och klimatvetenskapen. Vi har varit en pådrivande kraft för högre ambitionsnivåer i linje med vad vetenskapen kräver i varje enskild förhandling. Jag är särskilt nöjd med att vi lyckades bredda klimattullarna och få igenom en högre ambition i utsläppshandeln än vad kommissionen ursprungligen föreslog. Det är också en stor framgång av avskogningslagen är på plats, som kommer minska skövlingen av värdefull natur. Fortfarande finns mycket kvar att göra och det är fortfarande ett glapp mellan vad vetenskapen kräver och vad det går att få igenom politiskt inom EU, men jag tycker mig märka en lyhördhet inte minst från kommissionen själva.
Vilket EU-beslut uppfattar du kommer vara:
... till mest nytta för den gröna given?
Att vi nu äntligen får på plats klimattullar, som vi gröna drivit i flera decennier, är en stor framgång för klimatet. Vi är också mycket nöjda över utvidgningen av utsläppshandeln till att omfatta sjöfarten, samtidigt som den fria tilldelningen av utsläppsrätter för flyget tagits bort. Det möjliggör, äntligen, att flyg och sjöfart i väsentligt större utsträckning än tidigare betalar för sin klimatpåverkan.
... till mest skada för den gröna given?
– Beslutet kring den nya gemensamma jordbrukspolitiken för 2023-2027 var varken i linje med den gröna given eller med EU:s klimatlag, trots att det fattades efter att de nya miljö- och klimatmålsättningarna klubbats. Stora delar av EU:s jordbruk är tyvärr ett problem både för klimatet och för den biologiska mångfalden, samtidigt som det är jordbruket som har möjlighet att skapa de bästa lösningarna nu i närtid. Beslutet var ett svek mot både dagens jord- och skogssbrukare och framtida generationer. Att en högerledande majoritet nu driver igenom ytterligare försämringar av den antagna jordbrukspolitiken underminerar tyvärr dessutom kraftigt jordbrukets möjligheter till klimatanpassning och vår livsmedelsförsörjning.
Vilka är de viktigaste åtgärderna för att stärka EU:s konkurrenskraft och inre marknad?
– Den gröna omställningen. Ju snabbare företag ställer om idag ju mer i framkant kommer de att vara i framtiden. Om vi är modiga idag vinner vi imorgon. Att vara i framkant i klimatomställningen kommer att vara en helt avgörande konkurrensfördel under de kommande decennierna. Konkret handlar det om att fortsätta utveckla klimattullarna, att satsa på de gröna innovationer som behövs genom EU:s innovationsfond och att öka vår europeiska självförsörjningsgrad gällande såväl livsmedel som kritiska råmaterial och grön teknik, till exempel genom högre krav på återvinning.
Vilka är EU:s bästa redskap för nå klimatneutralitet till 2050?
– För det första så är klimatneutralitet till 2050 en alltför låg ambitionsnivå och innebär att EU inte tar sitt globala ansvar. Om världen ska vara i linje med Parisavtalet och nå klimatneutralitet till 2050 behövs nämligen att vi, i den rika delen av världen, går före och är klimatpositiva senast 2040.
– EU:s bästa redskap är att skärpa klimattullarna, höja ambitionsnivån i utsläppshandeln så att vi når nollutsläpp i industrin redan 2035 samt att förbjuda fossila subventioner. Därtill måste vi binda mycket mer kol i skog och mark, och då krävs en ny klimatpolitik där skogsägare som tar ansvar för klimatet och den biologiska mångfalden får mycket bättre betalt än idag för dessa helt avgörande ekosystemtjänster.
Vilken roll kan träbyggande och andra förnybara och biobaserade material och produkter spela för att nå klimatneutralitet?
– För mig är det tydligt att skogssektorn har en väldigt viktig roll att spela när det gäller att ersätta det fossila både när det kommer till byggande i trä och för andra material och produkter. Samtidigt måste vi i denna ambition ta särskild hänsyn till att vi inte kan ta ut hur mycket som helst ur skogen, eller på vilket sätt som helst. Vi behöver en omställning där vi bättre prioriterar hur och till vad vi använder de begränsade resurser vi har, samt att vi ställer om till mer hållbara avverkningsmetoder för att producera detta. Det här måste ske tillsammans med mer skydd och restaurering av skogsekosystem, inte minst för att detta krävs för att säkra tillgång till skogsråvara över tid.
Vilka frågor vill du driva som påverkar skogsnäringen och bioekonomin under nästa mandatperiod?
– För mig är det helt avgörande att vi under nästa mandatperiod värnar den viktiga roll skogen har att spela i kampen mot klimatförändringarna, både genom att binda koldioxid, skydda den biologiska mångfalden och bidra med material som kan ersätta fossila produkter där detta behövs. Samtidigt är lönsamheten för enskilda skogsägare alldeles för låg idag. Jag vill fortsätta driva på för att EU-lagstiftning bidrar till att göra det mer lönsamt att både skydda och att bruka skogen utan att förbruka artmångfald och kolsänkor. Att vi ställer om till mer naturnära skogsbruksmetoder är också en förutsättning för långsiktig produktivitet.
Vilka är ditt partis tre viktigaste frågor för kommande mandatperiod?
– Miljöpartiet går till val på att:
- Öka takten i klimatomställningen, till exempel genom ett nytt skarpt klimatmål till 2040, förbjuda fossila subventioner och utvidga klimattullarna.
- Ställa om skogsbruket, där det lönar sig att göra rätt. Skogsägare som bidrar till att nå klimatmål och mål kring biologisk mångfald ska få bättre betalt.
- Rädda haven, genom att stoppa bottentrålning och det storskaliga industrifisket, samt att införa en ny havslag på EU-nivå.
