Återvinning med mixat resultat

Johannes Bogren, chef för Södra Cell Bioproducts.

150 miljarder plagg tillverkas varje år och nästan alla hamnar till slut på soptippen eller bränns upp. Skogsföretaget Södra är först i världen med att materialåtervinna blandtextilier – så ska de revolutionera textilindustrin.

På Södras marknadsavdelning är det bråda dagar – och det har det varit sedan slutet av oktober 2019. Det var nämligen då de presenterade sin teknik för att i stor skala kunna återvinna textilier av blandmaterial.

Återvinning av blandtextilier en världsnyhet

För gemene man kanske det inte låter som en kioskvältare, men det är det. Det är en världs­nyhet. Att återvinna blandtextilier i stor skala har nämligen fram tills nu varit omöjligt, och en väldigt stor del av världens textilproduktion utgörs just av blandmaterial som bomull/polyester.

– Med den här tekniken kan vi materialåtervinna drygt 80 procent av världens totala textilproduktion. Vi kan ta bort polyestern och utvinna väldigt rena bomullsfibrer, och vi kan göra detsamma för blandningen viskos/polyester, säger Helena Claesson, projektledare på Södras innovationsavdelning.

Med en snabbt växande textil­produktion, och lika snabbt växande konsumentkrav på hållbarhet, har problemet med blandmaterial blivit allt mer akut. En potentiell lösning har seglat högt upp på modejättars, regeringars och miljöorganisationers önskelistor. Det handlar dels om återvinningen i sig, dels om att få tillgång till råvara till nya kläder och textilier. Det är därför Södras telefoner inte har slutat ringa sedan i oktober.

– Intresset har varit överväldigande. Vi ser i våra mailkorgar att intresset från textil- och modeindustrin är enormt, och vi hade fler besök på vår kampanjsajt det första dygnet än vi hade totalt sett förra gången vi lanserade en ny kampanj, berättar Johannes Bogren, chef för Södra Cell Bioproducts.

Fröet till den nya tekniken såddes år 2016

Men vi ska börja från början. 2016 lyssnade Johannes Bogren på en presentation av Anna Palme om hennes doktors­avhandling. Avhandlingen handlade om en ny metod för textilåtervinning.

– Jag tänkte direkt att det här borde vi kunna göra på ett smart sätt i stor skala. Debatten om textilåtervinning är inte ny, men i och med Anna Palmes avhandling och vår idé kände vi att vi hade hittat ett sätt där Södra kunde bidra, förklarar Johannes Bogren.

Skogsråvaran blir till viskos och lyocell

Södra tillverkade redan så kallad dissolvingmassa, en skogsråvara som kan användas till kläder och textilier av viskos och lyocell. Helena Claesson förklarar hur Södra såg på sin möjliga roll inom textilåtervinning.

– Det finns en tydlig parallell till pappersåtervinning, som ju är en process som pappers­massabruken har tagit på sig. Kanske var det på samma sätt dissolvingmassabruken som skulle kunna hantera textil­återvinning. Och nu kan vi det. Affärsnyttan var redan då, på idéstadiet, ganska klar. Behovet av textilråvara ökar snabbt men det gör inte den tillgängliga landarealen för att odla till exempel bomull.

Helena Claesson och Johannes Bogren arbetar med den världsunika innovationen på Södra.

Världens soptippar med textilier växer

Samtidigt växer världens soptippar med textilier, varav en stor del är blandmaterial och därför inte har gått att återvinna. Dessutom startar klädkedjor som till exempel H&M program för att samla in gamla kläder – men saknar tekniken för att fullt ut kunna återvinna plaggen.

– År 2030 kommer världen att producera 160 miljoner ton textil, 60 procent mer än i dag. Var ska all råvara komma ifrån? Samtidigt inför fler och fler länder krav på textilåtervinning – senast 2025 ska till exempel alla länder i EU samla in textilavfall separat, säger Helena Claesson.

Enkelt förklarat är den stora utmaningen när det gäller blandtextilier att kunna separera de olika materialen. Och det är just den utmaningen som Södra nu har löst för många av de vanligaste textila blandmaterialen – inte minst då kombinationen bomull och polyester.

Så här går processen till

Södra har sökt patent på processen, och detaljerna är hemliga. Men i korthet går det till så här: Textilierna kommer in till Södras anläggning. Först separeras knappar, blixtlås och alla andra delar av plaggen. Sedan sker materialsepareringen och den rena bomulls­fibern och viskosfibern adderas till dissolvingmassan. Som en extra cirkulär bonus energi­återvinns den separerade polyestern och används för att driva runt hela processen.

I flera år har Södra arbetat i det tysta med projektet, även internt har bara ett fåtal medarbetare känt till vad som var på gång. Nu när patentansökan är inlämnad och nyheten är ute märker Johannes och Helena en stolthet bland alla med­arbetare på Södra.

– Det har varit så roligt att få berätta om det internt, säger Helena Claesson. Det är så tydligt att det skapar en stolthet att få vara med och arbeta med något som kan förbättra världen.

Företag som har textilier sökes

Nu letar Södra efter partners – företag som har textilier de vill kunna återvinna. När dessa avtal väl är klara kommer ton av kläder, lakan och tyger att köras in genom portarna på Södras anläggning i Mörrum.

– Vi har redan återvunnit 19 ton på ett dygn och skulle idag kunna nå 7 000 ton per år bara i vår enda anläggning. Målet på längre sikt är 25 000 ton per år. Vi inte är redo för att folk ska komma hit med sina ICA-kassar med kläder riktigt ännu, men vi ser väldigt ljust på framtiden, säger Johannes Bogren.