Den svenska modellen

Foto: Amanda Berglund

Bakom alla saker vi använder finns en råvara. Eller flera. De får sällan särskilt mycket uppmärksamhet. Design och funktion är ofta viktigare än vad något är tillverkat av. Men i takt med engagemanget för en hållbar utveckling växer också intresset för råvaran. I jakten på alternativ till olja och kol blir skogen allt viktigare. Följ med på en resa om hållbar råvaruframställning i det svenska skogsbruket.

Den orangeröda färgen har med åren transformerats till ett rostsilvrigt skimmer på den gamla ladugårdsväggen. Brädorna är över 100 år gamla och hoplappade på ett sätt som vittnar om respekt för och kanske viss brist på material. Väggen är en av många i Sverige och skildrar en tid där skogen och träråvaran, precis som nu, spelade en stor och viktig roll.

– 70 procent av vårt land täcks av skog. Det är en knapp procent av alla de skogar som växer på jordklotet. Ändå står Sverige för omkring fem procent av den globala produktionen av trävaror, massa och papper och är en av världens största exportörer av dessa produkter. Sverige är väldigt bra på att ta tillvara på och maximera de resurser som finns, på ett hållbart sätt, berättar Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

Skogen och skogsindustrins historiska roll har stor del i Sveriges förvandling från till stora delar fattigt bondeland till industrination med välstånd för alla. I dag ligger det svenska skogsbruket i framkant internationellt sett avseende teknikutveckling och digitalisering, menar Isabelle Bergkvist, programchef för skogsskötsel vid forskningsinstitutet Skogforsk:

– Skogsindustrin är en viktig industri för Sverige. Det gör att vi har satsat mycket på utveckling och den skogliga forskningen. Vi ligger väl i framkant när det kommer till utveckling av teknik och digitala system och att kunna nyttja information i olika data som genereras i skogsbruket och från skogsmarken. Sverige är ett litet land med få människor – då gäller det att vara effektiva och driva utvecklingen åt det hållet.

 

Foto: iStockphotos

Många gamla träväggar runt om i landet vittnar om hur länge skogen och dess råvara varit med oss och spelat en väldigt viktig roll.

Lönsamhet är hållbarhet

Av Sveriges 320 000 skogsägare väljer en majoritet trakthyggesbruk. Det innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, precis som i jordbruket.

– Det är bara det att skogsbrukets cykel är betydligt längre, mellan 60 och 100 år, beroende på markens bördighet och var i landet skogen står. I södra Sverige kan träd växa nästan dubbelt så fort som i norr, säger Linda Eriksson.

Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra runt den växande grödan. Parallellt övervakas skogen för att i tid upptäcka och förebygga hot som skadeinsekter, stormar och bränder. När det är dags att skörda avverkas merparten av alla träd i beståndet vid ett och samma tillfälle. Några träd, oftast runt fem–tio procent av volymen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och motverka kalhyggeskänslan. Efter avverkning planteras nya träd och cykeln fortsätter.

– Sedan början på 1900-talet är det lagstadgat att återbeskoga efter avverkningen. För varje fullvuxet träd som avverkas planteras minst två nya, oftast fler. Det här är en viktig grund för ett hållbart skogsbruk där ambitionen är att kommande generationer ska kunna ha och använda minst lika mycket skog som vi, säger Linda Eriksson.

Det dominerande trakthyggesbruket är föremål för en ständig diskussion. Isabelle Bergkvist tillhör dess förespråkare, utifrån ett hållbarhetsperspektiv:

– Definitionen på ett hållbart skogsbruk är att det är såväl lönsamt som att man tar nödvändig social och miljömässig hänsyn. Lönsamhet är alltså en förutsättning för ett hållbart brukande av skogen, och utifrån förutsättningar i den svenska skogen och med de system vi använder i dag så är trakthyggesbruk det lönsammaste skötselalternativet. Så enkelt är det.