– Skogsindustrins Framtidsagenda och de åtaganden som industrierna gör där är något väldigt bra. Men för att vi gemensamt ska kunna bli framgångsrika i arbetet med Gröna steg, så behöver vi ha en tydlighet i skogspolitiken och tillräckliga resurser för rådgivning till landets skogsägare, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.
Den gröna omställningen kan inte vänta. I Skogsindustrins Framtidsagenda har Skogsindustrierna tillsammans med sina 220 medlemsföretag formulerat tre löften till 2040, som berör klimat, cirkularitet och biologisk mångfald. Det tredje löftet – att Sverige år 2040 ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald – har kopplats nära Skogsstyrelsens arbete och mål med Gröna steg.
– Organisationen Skogsindustrierna, skogsindustriföretagen och skogsägarorganisationer har i allra högsta grad varit mycket aktiva och bidragit konstruktivt i arbetet med att ta fram de gröna stegen, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist, som applåderar Skogsindustriernas Framtidsagenda.
– Framtidsagendan och de åtagande som industrierna gör där är något väldigt bra.
Framtidslöftet för biologisk mångfald är ett tydligt exempel på att det idag finns ett verkligt engagemang inom skogsindustrin. Industrin förbinder sig här att kavla upp ärmarna och verkligen arbeta i den här riktningen. Strävan mot ett mer varierat skogsbruk är helt i linje med skogspolitiken och något som Skogsstyrelsen helhjärtat stöder.
Nödvändigt med tålamod
I Gröna steg talas det om att en del av målen ska vara uppnådda redan år 2028, detta samtidigt som alla är medvetna om att detta med biologisk mångfald tar tid. Den nordiska skogsindustrin arbetar normalt med tidshorisonter på 40-60 år.
– Skogsbruk är en mycket långsiktig verksamhet och här måste vi alla visa tålamod. Målen och mätningarna i Gröna steg har därför olika karaktär. De utgör bara delsteg på vägen till slutmålet Levande Skogar. Hänsynsåtgärder i skogen kan vi exempelvis mäta direkt i vår uppföljning och sådana aktivitetsmål som fortsatt samverkan går att tidsätta till år 2028, säger Herman Sundqvist.
Krävs tydlighet i politiken
Vad krävs av politikerna för att dessa framtidsmål verkligen ska uppnås?
– Det krävs framför allt två saker: Beslut som skapar tydlighet i skogspolitiken och tillräckliga resurser för den rådgivning som är nödvändig för utbildning och digital kunskapsöverföring till landets skogsägare.
Vilket stöd finns då att få från EU?
– Miljökvalitetsmålet Levande Skogar var etablerat innan EU:s Gröna giv och de regelverk som nu håller på att implementeras. Inom EU anses skogen vara en nationell kompetens och det finns idag ingen gemensam europeisk skogsnäringspolitik. Men de nya EU-regelverken har mycket stor påverkan på skogen, så politiken har en viktig uppgift att skapa en tydlighet kring olika avvägningar. Implementeringen av avskogningsförordningen är exempelvis ett politiskt arbete som pågår för fullt just nu. Jag bedömer att arbetet med Gröna steg är i linje med mycket av det som nu kommer från EU, säger Herman Sundqvist.
Positiv framtid
I Skogsindustrins Framtidsagenda lyfts också forskningsbehovet fram.
– Vi behöver hela tiden mer kunskap som kan hjälpa oss i den fortsatta effektiviseringen och digitaliseringen av arbetet med skogens jämställda produktions- och miljömål, säger Herman Sundqvist och avslutar:
– Jag är optimistisk kring resultaten av detta arbete. Se bara på värdet av den naturhänsyn som lämnas i samband med avverkning. Det blir högre för varje år som går. Nu börjar det komma forskningsresultat som visar att naturhänsynen har stor betydelse för fågelfaunan i de skogar som växer upp.
Löfte för en mer hållbar utveckling
I Skogsindustrins Framtidsagenda har skogsindustrin formulerat tre löften inom klimat, cirkularitet och biologisk mångfald som ska infrias 2040. Framtidslöftet för den biologiska mångfalden innebär att Sverige ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald. Utöver egna uppföljningar samverkar branschen och följer utvecklingen för den biologiska mångfalden genom Skogsstyrelsens Gröna steg. Genom att använda en redan etablerad process, underlättas utvärderingen av hur framtidsagendans löften infrias.
