Den landbaserade vindkraften har stor utbyggnadspotential, men idag får en stor andel planerade vindkraftsprojekt avslag på grund av lokalt motstånd i många kommuner.
– Det är ingen tvekan om att det behövs förbättrade incitament både för närboende och kommuner att tillstyrka vindkraft – och inte använda det kommunala vetot. Incitamentsutredningen omfattar tyvärr inte incitament för kommunerna, till exempel genom att kommunerna får del av fastighetsskatten på vindkraftverk. Det skulle ge många glest befolkade kommuner ett värdefullt ekonomiskt tillskott. Denna fråga behöver också lösas, säger Johan Bruce, energiansvarig på Skogsindustrierna om Skogsindustriernas ”yttrande över den så kallade incitamentsutredningens betänkande Värdet av vinden (SOU 2023:18).
Rätt till inlösen och intäktsdelning för närboende
Skogsindustrierna tillstyrker utredningens förslag att närboende inom en radie av sex gånger vindkraftverkets totalhöjd ska ha rätt att få fastigheten inlöst. Även förslaget om intäktsdelning för fastighetsägare inom en radie av tio gånger totalhöjden tillstyrks. Med reservation för att det föreslagna taket, om två procent av vindkraftsverkets omsättning, kan vara alltför högt. Ett lägre tak bör övervägas för att inte påverka lönsamheten alltför mycket. En ersättning baserad på spotpris, som utredningen föreslår, ger en felaktig bild av intäkterna eftersom det faktiska elpriset i praktiken till stor del sätts i långsiktigt prissäkrade kontrakt.
Ge vindkraftskommunerna en tydlig ekonomisk uppsida
Incitamentsutredningen berör inte modeller för ersättning till kommunerna, eftersom utredningens mandat inte omfattade beskattning. En nära till hands liggande ersättningsmodellen är att ge kommunerna fastighetsskatten från vindkraften. Denna modell innebär en överföring från staten till vindkraftskommunerna. Skogsindustrierna delar utredningens slutsats att tillräckliga ekonomiska incitament inte kan åstadkommas utan statlig medfinansiering.
– Utbyggnaden av vindkraften går alltför långsamt, mycket på grund av svaga incitament. Men utbyggnaden hämmas också kring osäkerheter kring det kommunala vetot. Skogsindustrierna uppmanar därför regeringen att gå vidare med de reformförslag som presenterades i utredningen En rättssäker vindkraftsprövning. Det kommunala vetot måste komma in tidigare i processen och inte kunna ändras under processens gång, säger Johan Bruce.
Det behövs minst 5,4 TWh ny vindkraftsproduktion per år till 2030
En färsk studie från basindustriernas energisamarbete SKGS visar att industrins elbehov ökar med 70 TWh mellan 2023 och 2030. Om utbyggnaden av den landbaserade vindkraften håller nuvarande tempo, det vill säga en ökning med 5,4 TWh per år, så kan det ökade elbehovet mötas.
– Tyvärr ser utbyggnadstakten ut att avta kraftigt efter 2025. Främst på grund av att kommunerna inte tillstyrker nya projekt. Ska industrin och samhället i övrig klara klimatomställningen krävs mer vindkraft. Det brådskar att få ordning på det kommunala vetot och incitamenten för närboende och kommuner, säger Johan Bruce.
