Mer forskning krävs för att förebygga skogsbränder

Foto: SLU/Ola Kårén

FORSKNING Helhetssyn, ökad kunskap och digitala verktyg är viktiga komponenter för att effektivt bekämpa och förebygga skogsbränder – inte minst i ett förändrat klimat.

– Vi vet inte exakt hur klimatförändring kommer påverka den framtida brandrisken. Men prognoser pekar på att brandsäsongen kommer att bli längre i hela Sverige samtidigt som brandrisken förväntas öka, speciellt i redan torrare område i södra Sverige. Därutöver kan extrema väderförhållande, så som långa torra perioder, förekomma oftare. Det är därför viktigt att skogssektorn och hela samhället förbättrar sin förmåga att förhindra och hantera framtida skogsbränder, säger Inka Bohlin, skogsforskare och analytiker vid Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU.

Hon är verksam vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU och analytiker vid SLU:s nya Skogskadecentrum med temaområde brand och torka. Hennes nuvarande forskning fokuserar speciellt för kartering av skogliga variabler och risker med hjälp av fjärrananalys.

Behov av större helhetssyn vid bedömning av brandrisk

Idag orsakas nio av tio skogsbränder av människor. Det kan vara genom slarvigt släckta lägereldar, gräsbränningar, lekande barn, markberedning eller misslyckad eftersläckning.

Det finns ett stort behov av att ta större hänsyn till helhetsbilden av skogen, och bättre inkludera skogens olika värden och risker. I dagsläget finns ofta liten eller ingen information om brandrisken eller brandförhindrande åtgärder i skogsbruksplanerna.

– Det som görs är riskbedömning för brand vid maskinell markberedning i avverkningsområden. I framtiden skulle bränsletyper behöva inkluderas i skogsbruksplanerna för att visualisera risken i varje åtgärdsenhet, över hela fastigheten och skogslandskapet. I vissa områden kan planering av åtgärder i brandriskperspektiven vara mycket aktuellt. Digitaliseringen gör det möjligt att snabbt räkna på olika scenarier och åtgärdsförlag som kommer stötta beslutfattande för brandriskhantering, säger Inka Bohlin.

Digitala hjälpmedel får allt större betydelse

För att underlätta arbetet med att upptäcka och förebygga skogsbränder har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, varit drivande i att utveckla riskbedömningar och detekteringar av skogbränder med hjälp av digitala verktyg. Satelliter kan i framtiden ge en ännu snabbare detektering av bränder och drönare kan ge aktuella lägesbilder vid eftersläckning.

Länsstyrelserna utvecklar just nu ett effektivare GIS-stöd (geografiska informationssystem) vid bränder i skog och mark. Projekten kallas BrandGIS och ska ge stöd för kartering och visualisering, och i framtiden också verktyg för simulering och prognostisering av skogsbränder.

Vid SLU menar man att det förebyggande arbetet för att motverka skogsbränder mest har fokuserat på att minimera riskerna vid maskinarbete. Perspektivet kan breddas till för att se hela fastigheter och skogslandskapet ur ett brandperspektiv. Det går att applicera förebyggande åtgärder, exempelvis att minska mängden bränsle eller att öka andelen lövträd och därmed heterogeniteten i landskapet. Samtidigt finns det i dagsläget inte tillräckligt med samlad kunskap om hur skogsbränder kan förebyggas i de nordiska skogarna.

– Det är inte självklart att åtgärder som fungerar i andra skogbrandsmiljöer har effekt i våra boreala skogar. Det saknas omfattande analyser som värderar olika användning av skog tillsammans med risker i kombination med olika skogsbruksåtgärder. Där behövs mer forskning och vi på SLU:s nya skogsskadecentrum arbetar för att kunna besvara en del av frågorna i framtiden, säger Inka Bohlin.