Regeringen förtydligar artskyddsförordningen

Foto: Ola Kårén / Björn Leijon / Mostphotos

Skogsindustrierna välkomnar regeringens ändring av artskyddsförordningen. Det har länge varit nödvändigt att tydliggöra att oavsiktliga skador och störningar på fåglar till följd av skogsbruk inte är förbjudna. Men artskyddet behöver ytterligare reformer.

Genomförandet av EU:s fågel- och artskyddsdirektiv i den svenska artskyddsförordningen har gått längre än direktiven kräver. Artskyddsförordningen har tolkats så att alla fåglar har haft ett lika strikt skydd som de mest sällsynta och skyddsvärda arterna. En tolkning som skulle få allvarliga konsekvenser för möjligheterna att bedriva skogsbruk.

Välkommen ändring

Nu tydliggör regeringen att förbudet att störa vilda fåglar inte gäller om störningen saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen och tar bort förbuden att skada fåglars fortplantningsområden och viloplatser.

– Ändringen innebär att den oklarhet som rått under våren om huruvida skogsbruk går att bedriva under häckningsperioden försvinner. Skogsnäringen ska naturligtvis fortsatt undvika att skada fåglar och bon, men det måste samtidigt vara praktiskt möjligt att bedriva skogsbruk. Regeringens ändring av artskyddsförordningen är därför mycket välkommen, säger Linda Eriksson, Skogsindustriernas talesperson i skogsfrågor.

Fler regeländringar att vänta

Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att titta på artskyddet och skogsbruket, samt aviserat kommande ändringar av miljöbalken. Skogsindustrierna ser ett tydligt behov av en rimlig och välavvägd lagstiftning rörande artskydd och skogsbruk så att vi kan skapa så stor naturvårdsnytta som möjligt av de resurser som satsas.

– Hanteringen av de nationellt fridlysta arterna behöver ses över så att blotta förekomsten av en fridlyst men relativt vanlig art inte hindrar skogsbruk. Ersättning till markägare som tvingas avstå brukandet av sin skog måste ges utan tidsödande och kostsamma rättegångar. Att lägga miljöbalkens omfattande utredningskrav på landets skogsägare är oproportionerligt. Det måste, precis som tidigare, huvudsakligen vara ett ansvar för expertmyndigheter att bevaka artskyddet, säger Linda Eriksson.