Skogar med värden knutna till lång kontinuitet återskapas i högre takt än vad som försvinner genom avverkning, skriver Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna i en slutreplik på ATL.
Det är positivt att Skogsstyrelsen betonar vikten av konstruktiv dialog. Det är så vi hittar lösningar för att långsiktigt stärka både skogens biologiska mångfald och produktionen. Dialog förutsätter kvalitet, tydlighet och ansvar i både analys och kommunikation.
Skogsstyrelsens svar visar att man tar diskussionen på allvar. Det hade dock varit önskvärt om myndigheten också bemött påståenden om att ”Sveriges sista naturskogar är på väg att avverkas inom 25 år”, som rapporten och kommunikationen gett upphov till. Att man inte gjort det är en del av min kritik.
En ofullständig bild
Jag beskrev också att rapporten ger en ensidig och missvisande beskrivning. Riksskogstaxeringen har tydligt visat att arealen skog med värden knutna till lång kontinuitet – som ”gammal skog med särskild indikation på höga naturvärden” – och arealen skog som klassas som livsmiljötyp ökar för varje år. Detta sker trots att sådana skogar även avverkas. Rent matematiskt innebär det att nya skogar med värden knutna till lång kontinuitet återskapas i högre takt än vad som försvinner genom avverkning. Denna dynamik missar Skogsstyrelsen att beskriva.
Analysen bakom uttalandena om i vilken takt så kallade ”sannolika kontinuitetsskogar” kan antas avverkas i framtiden är också bristfällig. Det hade behövts en ordentlig analys av vilka skogar som markägare avser att bruka respektive har som frivilliga avsättningar. Nu är det snarare en bedömning baserad på ett enkelt räkneexempel med siffror för enstaka år, som används för att göra svagt underbyggda antaganden långt fram i tiden.
Att myndigheten i sin tillsynsverksamhet inte agerar för att stoppa avverkningar av just sådana ”sannolika kontinuitetsskogar” illustrerar också att de fjärranalyser som rapporten bygger på inte ger en tillräckligt bra beskrivning av skogarnas faktiska naturvärden. Skogar som fångats i fjärranalyserna tycks helt enkelt inte ansetts vara annat än relativt triviala skogar när avverkningsanmälningarna granskats i myndighetens tillsynsarbete.
Omställning har gett resultat
Åter till själva sakfrågan, utvecklingen i skogen. Skogsbruket gjorde en radikal omställning för 30 år sedan, för att undvika en kris för den biologiska mångfalden. Vi är nog alla överens om att den omställningen var helt nödvändig. I dag ser vi glädjande nog stora och mätbara effekter av det nya skogsbruket. Naturvårdsarbetet behöver utvecklas ytterligare, och det gör vi bäst i en förtroendefull dialog mellan skogsbruket och myndigheten.
Klicka här för att läsa slutrepliken på ATL:s debattsida.
