Jan Åhlund: ”Det ska löna sig att anstränga sig som skogsägare”

Foto: Holmen Jan Åhlund

Ett tydligt tillväxtmål och bättre metoder för att följa hur mycket de svenska skogarna växer. Det står högt upp på önskelistan för Jan Åhlund, skoglig specialist på Holmen: "Det finns goda möjligheter att höja tillväxten i skogen med 25 procent."

Den svenska skogsvårdslagen är tydlig: både miljö och produktion ska prioriteras. Det är lika viktigt att den biologiska mångfalden behålls, som att träden växer bra och kan leverera råvara till alla de saker som kan produceras av trä.

Lagen har, sedan den infördes i början av 1990-talet, haft stor positiv påverkan på hur de svenska skogarna mår. Det menar Jan Åhlund, som med en färsk examen från jägmästarutbildningen klev in i branschen samtidigt som lagen trädde i kraft.

– Det har varit en jättespännande resa från ett skogsbruk med detaljstyrning och snävt produktionsfokus till ett mer balanserat skogsbruk som bygger på frivillighet för att uppnå balans mellan naturvård och virkesuttag. Jag har lärt mig att om man har tålamod så kan man förändra. Till en början ifrågasatte mina äldre kollegor, som var präglade av den tidigare skogspolitiken, varför vi inte tog samtliga träd när maskinerna ändå var på plats för att avverka. Men i dag vill alla, från de som sitter i skogsmaskinerna till tjänstemän, bidra till att skapa bra förutsättningar för biologisk mångfald och grön infrastruktur. Att vissa träd ska sparas är en självklarhet och hur man bäst undviker körskador sitter numera i ryggmärgen, säger han och lägger till:

– Utan den nya lagen hade vi nog haft artfattigare skogar!

Laserskanning kan vara en lösning

Jan Åhlund menar att kunskapen om skogens funktionalitet, om ekosystemens behov och hur olika skogsbruksåtgärder påverkar den biologiska mångfalden har ökat under de senaste tre decennierna. Skogar som planterats efter 1990-talets skogsvårdslag har en annan struktur än de som anlades tidigare. En förutsättning för hög biologisk mångfald är förekomsten av bland annat äldre träd och att det finns en variation av löv och barr. 

– Under de senaste decennierna har de svenska skogsägarna jobbat aktivt med att öka förekomsten av det som vi ser en brist av, och lämnar till exempel kvar mer gamla döda träd, död ved, efter en avverkning. Vi vet också att i vissa miljöer är det viktigt att inte störa, och i andra miljöer är det viktigt att störa, säger han.

Nu efterlyser han en tydligare förväntan även på skogens tillväxt. Skogsstyrelsen har också nyligen fått i uppdrag av regeringen att utveckla en systematisk och löpande uppföljning och utvärdering av produktionsmålet. Under 2027 ska de redovisa vad de har kommit fram till. 

Riksskogstaxeringens årliga mätningar ger bra svar på tillväxtens utveckling över tid, men Jan Åhlund har fler idéer:

– Även om skogens tillväxt delvis är påverkad av yttre faktorer som är svåra för en skogsägare att styra över, exempelvis väder och klimat, ser jag det som fullt rimligt att ha ett tillväxtmål på nationell nivå, och även sätta mål för en enskild fastighet. Genom att välja rätt plantor, röja och gallra i rätt tid, anpassa klövviltsstammarnas storlek och även gödsla är det möjligt att höja tillväxten med upp till 25 procent. Det ska löna sig att anstränga sig som skogsägare. Med laserskanningar kan man mäta tillväxten mellan två tillfällen och se om tillväxten har ökat eller sjunkit inom ett visst område. 

Frihet under ansvar

En annan grundpelare i den svenska skogsbruksmodellen är att skogsägaren har frihet att bestämma över sin egen skog. Samtidigt följer ett stort ansvar. Sveriges skogsägare undantar –  frivilligt och oftast utan ersättning – 1,4 miljoner hektar produktiv skogsmark, motsvarande sex procent av all produktiv skogsmark. Det är nästan lika mycket mark som staten skyddar genom till exempel nationalparker, naturreservat och biotopskydd. Värdet av dessa områden har beräknats till cirka 180 miljarder kronor.

– De frivilliga avsättningarna är ett jättetydligt tecken på att skogsägare både har förstått värdet av att värna de naturvärden som finns i deras skogar, och har kunskap och vet hur man ska göra, säger Jan Åhlund.

Samtidigt poängterar han att skogsbruket aldrig blir färdigutvecklat. Ny forskning och nya utmaningar tillkommer. I dag handlar mycket om hur skogen ska anpassas till ett förändrat klimat. Skogsägare behöver ha en plan för hur deras skogar kan bli mer motståndskraftiga mot exempelvis stormar, torka och skadeangrepp.

– Jag är glad att vi gör annorlunda i dag än vad vi gjorde för 30 år sedan. Vi gör det för att vi har fått mer kunskap som vi har kunnat omsätta i praktik. Därför hoppas jag också att vi gör annorlunda om ytterligare 30 år. Vi måste fortsätta att vara nyfikna och lära oss mer om skogen, säger Jan Åhlund. 

Läs mer om den svenska skogsbruksmodellen och varför den är värd att värna här