”Intresset för vattenhänsyn och biologisk mångfald växer starkt hos nästa generations skogsägare”

– Vi ser att det kommer fler kvinnor, yngre personer och hela familjer till de här vattenvandringarna. Senast var det en pappa med sina två döttrar i 20-årsåldern, vilket inte är den typiska besökaren på en traditionell skogsträff, berättar Satu Aguilar, medlemsstrateg på Norra Skog.

För Norra Skog, som främst köper virke från och stöttar sina enskilda medlemmar, är utbildning av skogsägare en av de viktigaste uppgifterna. Att äga skog i dag ser annorlunda ut än för bara en generation sedan. Allt fler skogsägare bor i städer långt ifrån sina fastigheter och har inte vuxit upp med skogsbruket på nära håll. Samtidigt ökar kraven på kunskap kring miljö- och vattenhänsyn. Skogsägarföreningarna (Norra Skog, Mellanskog och Södra) har länge arbetat med utbildningsmaterial, studiecirklar och boken Skogens vatten, som hjälper att sprida kunskap om vattenmiljöer och god vattenhänsyn i skogsbruket.

Vattenvandringen hålls inte som en klassisk föreläsning, utan leds av medlemmar och skogsägare som själva brinner för vattenfrågor.

– Det blir ett erfarenhetsutbyte skogsägare emellan snarare än att någon står och pekar med hela handen. Det finns sällan bara ett exakt svar i skogen, utan flera sätt att göra rätt. Och det är fantastiskt roligt att se att intresset för vattenhänsyn och biologisk mångfald växer starkt hos den generation som ska ta över skogarna i framtiden, förklarar Satu Aguilar.

Att läsa naturen vid vattendragen

Ett av de viktigaste områdena i utbildningen handlar om det som inom skogsbruket kallas för funktionella kantzoner – alltså skogen och träden som sparas direkt intill ett vattendrag. Kantzonen fungerar som en skyddande yta som håller vattnet svalt, filtrerar näringsämnen och tillför löv, småkryp och död ved som ger både mat och livsmiljöer åt vattenlevande organismer.

– Vattenhänsyn är inte bara svart eller vitt, där man kan säga att man alltid ska lämna exakt tio meter skog. Man måste lära sig att läsa naturen och titta på markfuktighet, topografi och vegetation, förklarar Satu Aguilar. Det är särskilt viktigt att spara och gynna lövträd i kantzonerna eftersom de bidrar med skugga, näring och död ved som är helt avgörande för fiskar och andra vattenlevande arter.

Det handlar också om helt praktiska åtgärder i skogsbruket: att noggrant planera sina körvägar och överfarter för att inte köra sönder marken nära vattendragen. Utbildningen visar pedagogiskt hur naturvård och ett aktivt skogsbruk går hand i hand.

– Det handlar om att ge skogsägaren en god förståelse och beställarkompetens. Man kan bedriva ett aktivt skogsbruk och avverka, men med god planering och praktisk hänsyn kan skogsbrukets negativa påverkan på vattendragen minimeras eller helt undvikas.

Flodpärlmusslan – en gammal vägvisare

Längs slingorna väcks ofta ett stort intresse för vattendragens mest kända invånare: den fridlysta flodpärlmusslan.

– Flodpärlmusslan är en fantastisk indikatorart. Det är en uråldrig art som levde samtidigt som dinosaurierna. I norrländska vattendrag kan de bli otroligt gamla – den äldsta man känner till i Sverige levde i Görjeån nära Jokkmokk och blev närmare 280 år, berättar Satu Aguilar.

Musslan har dock höga krav på sin miljö. Den behöver ett rent, syrgasrikt vatten, skuggande lövträd och ett fritt flöde utan hinder för öringen – eftersom musslans larver lever på öringens gälar under sitt första levnadsår.

– Det gör att allt hänger ihop. Om vi till exempel bygger skogsbilvägar med felaktigt placerade vägtrummor skapas vattenfall som gör att öringen inte kan simma uppströms. Det slår direkt mot musslan. När vi hittar unga musslor i ett vattendrag så vet vi att hela ekosystemet fungerar.

Satu Aguilar understryker också att all vattenhänsyn räknas – inte bara kring stora älvar eller sjöar:

– Vi pratar mycket om de små skogsbäckarna som kanske bara är en halvmeter breda. Det som sker vid den lilla bäcken påverkar hela avrinningsområdet längre ned. Alla vattendrag hänger ihop, och hänsyn i de små bäckarna är helt avgörande för helheten.