Herman Sundqvist, tidigare generaldirektör på Skogsstyrelsen är numera får- och skogsbonde på heltid. Under ett långt yrkesliv har han på nära håll följt utvecklingen inom det svenska skogsbruket. Att träd växer sakta präglar hans syn på vad den svenska skogsbruksmodellen har haft för effekt sedan den infördes för 30 år sedan.
– Den förändring av landskapet som nu sker, är mycket positiv. Vi är mitt i en fortlöpande omformning av skogslandskapet, där blivande naturvärden hela tiden byggs in. Den naturhänsyn som har ett värde i dag, kommer i många fall ha ett ännu större värde längre fram. Det är faktiskt för tidigt att säga exakt hur värdefull modellen är, säger han.
Det var 1994 som skogsvårdslagen SFS 1979:429 trädde i kraft med sina nya uppdateringar. Samtidigt lades skogsvårdspolitiken om. Detaljstyrning och olika former av bidrag, som skulle styra skogsägarna åt ett visst håll, togs bort. Istället förordades ”frihet under ansvar” och i skogsvårdslagen jämställdes målen för produktion och miljö. Det skulle vara lika viktigt att få fram råvara som att värna om skogens arter.
Nu börjar effekterna av dessa förändringar märkas.
– Vi ser en positiv trend om man jämför med decennierna från 1950 till 1990. Då var hyggena verkligen stora och kala, och den nya skog som växte upp var likåldrig och ensartad. Utan omläggningen av skogspolitiken hade vi inte haft de gamla, stora träd som nu ingår i de uppväxande bestånden. Den variationen har en väldigt stor betydelse, säger Herman Sundqvist idag.
Frihet under ansvar
Nästan hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner, och resten ägs främst av skogsbolag och aktörer som kommuner, Svenska kyrkan och staten genom Sveaskog. I skogsvårdslagen är det få regleringar som styr dessa ägare.
– Du måste ta bort virke som kan bli yngelmaterial för skadeinsekter, du måste återbeskoga efter avverkning eller efter en storm eller brand. Men sedan är det inte så mycket mer som du verkligen måste göra enligt lagen, säger Herman Sundqvist och fortsätter:
– Jag tror man kan säga att den här friheten har inneburit en större variation, att alla skogsägare har möjlighet att bestämma efter eget huvud hur skogen ska skötas. Det är bra att det finns en stor spridning i Sverige på vilka som äger skogen.
Att jämställa målen för produktion och miljö är, internationellt sett, inte så vanligt.
– I många andra länder är det antingen fokus på att få fram så mycket värdefull virkesråvara som möjligt, eller fokus på att avsätta områden för att värna om naturvärden. Den svenska skogsbruksmodellen att jämställa målen för hela skogsbrukslandskapet är ganska speciell.
EU:s betydelse
Jämfört med många andra länder har svenska skogsägare ett stort mått av självbestämmande och ägarstrukturen ser dessutom annorlunda ut. Addera att Sverige är det land i EU som, mätt i areal, har mest skog. Sammantaget riskerar detta innebära att Sverige hamnar i tuffa förhandlingar i EU-parlamentet när det gäller lagstiftning som rör skogen.
Herman Sundqvist uppmanar att verkligen ta denna lagstiftning på stort allvar. Den detaljerade lagtexten är viktig, och de regleringar som det beslutas om får verklig betydelse för det svenska skogsbruket. Därför är också Sveriges roll i EU-politiken viktig – att man är med och påverkar.
– Det går inte att efteråt komma undan med att säga att ”det var inte så här det var tänkt”. Min erfarenhet är att när en fråga utmanas och prövas i domstol på EU-nivå, då är det lagtexten, och inte intentionen, som gäller.
Skogen berör
Att det svenska skogsbruket berör och engagerar, är förstås något som Herman Sundqvist har märkt av. Men debatten var högljudd även för hundra år sedan, påpekar han.
– Vi lever i ett land med mycket skog. De här frågorna har alltid berört oss. Skogen är viktig för vår ekonomi och alla har en relation till den. Det finns också mycket känslomässigt engagemang. Men det går också väldigt sakta i skogen. Om du är i 40-årsåldern och ditt svampställe försvinner på grund av en avverkning, så kommer du troligen inte hinna uppleva en uppvuxen skog på samma plats igen. Jag tror att det här tidsperspektivet har en stor betydelse för att frågorna kring skogen blir så laddade.
Läs mer om den svenska skogsbruksmodellen och varför den är värd att värna.
