Den svenska skogsindustrin spelar en avgörande roll i arbetet med att hejda klimatförändringarna, samtidigt som den bidrar till sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Genom att tillhandahålla förnybara material och fossilfri energi bidrar industrin till att minska utsläppen, stärka Europas motståndskraft och möjliggöra en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi.
I det här sammanhanget behöver ett trovärdigt och effektivt klimatramverk bygga på följande principer:
- Ersättning av fossil energi och fossilaintensiva material med förnybara alternativ bör vara det främsta målet, huvudsakligen drivet av utsläppshandel, utan överlappande nationella mål enligt ESR och RED.
- Fossila utsläpp och det biogena kretsloppet för kol bör behandlas separat i mål och styrmedel.
- LULUCF-sektorn bör inte användas för att kompensera för otillräckliga minskningar av fossila utsläpp i andra sektorer.
- Permanenta koldioxidupptag bör endast användas för att kompensera verkligt svårreducerade fossila utsläpp och får inte fördröja utfasningen av fossila bränslen och material.
- Finansieringen av permanenta koldioxidupptag bör följa principen att förorenaren betalar.
- Föregångare (företag och medlemsstater) bör inte missgynnas, exempelvis genom 95-procentsregeln för biomassa inom ETS.
- En skogsbaserad bioekonomi och ett aktivt, hållbart skogsbruk bör erkännas som grundläggande för klimatomställningen.
- Förenklade regelverk och förbättrad konkurrenskraft för EU:s bioekonomi är avgörande.
Klimatramverket för 2030 är uppdelat på tre sektorer som tillsammans bidrar till målet om nettonollutsläpp. Det är fortfarande osäkert om samma sektorindelning kommer att gälla efter 2030.
- Utsläppshandel för fossila utsläpp från industri, elproduktion, uppvärmning och transporter (ETS).
- Ansvarsfördelning mellan medlemsstater med nationella mål för utsläpp från uppvärmning och transporter, delvis överlappande med ETS (ESR).
- Utsläpp och upptag i skog och mark - LULUCF.
Utsläppsminskningarna stöds även av annan lagstiftning, exempelvis Förnybartdirektivet (RED).
Skogsindustriernas utgångspunkt i detta är behovet av att skynda på en grön omställning som är hållbar både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Skogsindustrins Framtidsagenda tar sikte på 2040 och samlar branschens ambitioner och drivkraft att fortsätta utveckla sin klimat- och samhällsnytta.
