Igår pausades USA:s planer på höjda handelstullar mot Mexiko och Kanada i 30 dagar, medan nya tullar mot Kina infördes idag, svensk tid. För svensk skogsindustris del är dock den amerikanska marknaden ungefär 5-10 procent av exporten, beroende på segment, och eventuella nya tullarna lär endast få begränsad direkt påverkan.
– Tvärtemot vad Donald Trump säger, är det orimligt att tro att USA kan lyckas bli självförsörjande på sågtimmer. Deras importbehov av trävaror från Kanada är idag cirka 25 procent av deras konsumtion. Kostnaden för import från kanadensisk produktion kommer troligtvis vara normerande, och de som tydligast kommer drabbas av höjda tullar blir därmed de amerikanska konsumenterna som får betala mer. För europeiska producenter ökar tullarna mot Kanada vår konkurrenskraft, men även för senare tullar direkt mot EU så är effekterna mer otydliga, om ens några, säger Christian Nielsen, marknadsanalytiker för trävaror på Skogsindustrierna.
På papper- och massamarknaden ser dock läget lite annorlunda ut, och där finns generellt sett möjlighet för USA att helt lita på sin egen produktion, och minska exporten till andra länder. Idag går 7 procent av den svenska massaexporten till USA, för papper och kartong är motsvarande siffra 5 procent.
För svensk skogsindustris del är den amerikanska marknaden ungefär 5-10 procent av vår export, beroende på segment, och de nya tullarna lär endast få begränsad påverkan för oss, säger Christian Nielsen.
Men en eskalerande handelskonflikt gagnar dock inte någon, allra minst en exportberoende skogsnation som Sverige. Hela 92 procent av Sveriges produktion av papper och kartong exporteras till exempel. Klart är att de globala flödena av skogsindustriprodukter kan komma att styras om. Skogsnäringens exportvärde uppgick 2023 till cirka 185 miljarder kronor, och står för cirka 9 procent av Sveriges totala varutransport.
